Folkbladet skriver att Umeå kommun kommer få svårt att nå upp till utvecklingsmålet om 200 000 invånare. Lennart Holmlund är förvånad och konstaterar idiotiskt att det finns saker som inte går att förutse. Det är väldigt många saker det. Fast det gäller väl inte Holmlund, det gäller återigen Umeås ledning och utvecklingsplaner som uppvisar en häpnadsväckande brist på kunskap och reflektion, ja, förutom avsaknaden av utvecklingsplaner (javisst!). Det korkaste är ändå journalistiken, har någon undrat varför 200 000 och hur utvecklingen egentligen ska se ut? Jag hatar hur de nuvarande 118 000 invånarna försummas till förmån för ohörda böner till riskkapitalister, utländska investerare och annat pack. Och kom inte och prata om kultur.

Min verksamhet.

Jag skulle skriva om min verksamhet.

Jag skulle förmå mig själv att skriva om min verksamhet.

Jag skulle försöka anstränga mig för att beskriva vad min verksamhet går ut på.

Jag skulle göra mitt yttersta för att med ord klä mina tankar om vad min verksamhet skulle kunna vara.

Jag skulle nedteckna min verksamhet och vad den förhoppningsvis skulle ge mig i en allt märkligare framtid där inget är säkert och där ingen sanning kan tas för given eftersom det motsatta alltid kan gälla.

Jag skulle berätta för er om en verksamhet som kanske någon gång skulle bli min verksamhet om kosmos skulle behandla mig varsamt och ömt och inte konstant neka tillgång till vad som skulle kunna vara min verksamhet.

Jag skulle hoppas på att någon kan förstå det jag i mitt inre inte skulle kunna förstå när jag skulle försöka beskriva en verksamhet som främst existerar innanför pannbenet och kanske på en hemlig hårddisk på en hemlig dator och handlingar utförda på hemliga tidpunkter och allt med en blygsam ödmjukhet.

Jag skulle vilja göra mig av med min verksamhet som den ser ut i det parallella universum där möjligheter ges och i stället inleda en verksamhet som existerar i samma universum som alla fysiska ting tar sin form i som materia eller som gripbara möjligheter i stället för denna verksamhet som bara framträder som virtuell möjlighet.

Jag skulle begripa min verksamhet om denna verksamhet kunde ge sig till känna inför mig på ett annat sätt än denna tyngd som tynger och skuld som skuldbelägger varje timme och varje minut och varje sekund och varje ögonblick denna verksamhet vägrar att ta den form den förhoppningsvis har möjlighet till att ta och göra sig själv begreppslig.

Jag skulle uppskatta om min verksamhet vore något annat så jag helt öppet utan att ljuga skulle kunna berätta om en verksamhet som har en nytta för sig själv och för andra människor i den fysiska världen så de kunde berika sig själva och uppfyllas av samma möjliga njutning som min verksamhet skulle kunna uppbåda om den vore något annat än vad den nu skulle kunna beskrivas som.

 Men sedan kom jag på att jag inte har något att berätta. Annat än halvdana försök och för långa sovmorgnar. 

Hej allihopa! jag kommer till umeå på onsdag kväll och stannar över helgen! hoppas vi ses! vad har ni för planer va händer!?!?!?!?!
/ivar

Väg 370, Malmvägen, genom Guldriket. Helt enligt ordning har det smackats upp höga propellertorn i höjd med Holmträsket. De står där, 29 stycken, mitt på Åmlidens topp står någon, på Västerbottens högsta berg fast det är det ju knappt någon som vet. Det går förresten att läsa på tyska wikipedia, inte på svenska, 551 möh. Tydligen är det 22 stycken till borta på Nådagubbliden. Aldrig har jag hört någon prata om projektet. Jag googlar förstrött, läser ”allmänt god acceptans”. På Åmlidenberget finns ett spa, en mil nedanför satsas det på litteraturturism i Torgnys fotspår. En halvmil åt andra hållet ligger Malå-Storforsens naturreservat, det är skönt att man går mest nere i kanjonen.

Vresig. Sätter i fråga och mig på tvär. Dumt, jag vet och bryter ned. Ofta i försvarsposition, bygger jag upp igen, som om svårt att nå fram. Med vad, med mig, för vad och vem? Jag bygger upp. Vad som når fram till mig då. Jag vill se, vad tycker jag mig se? Uppbyggande nedbrytning, alltid i jag-perspektiv.

Kan inte vi (ni!) köra en serie om er verksamhet, vad ni sysslar med hur ni tänker och känner om det. Det kreativa, intellektuella eller sociala, vad som helst, kanske vad som ska komma! Joar, Ivar, Erik, Anton, Björn, Gunnar, Christian, Viktor och Torkel, allihopen. Själv stannar det oftast vid inspiration vilket också är något. Sen kan vi lika gärna sparka liv i Drift också. Hej!

Lyssna på det här, på Everyday mistakes, det låter fantastiskt!
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2563&artikel=5441226

Bilden ovan visar Umeälvens torrfåra nedan Stornorrfors, landets energimässigt största vattenkraftverk. Här rinner sommartid omkring 20 kubikmeter vatten i sekunden, jämfört med älvens totala medelvattenföring på drygt 440 kubik/sekund, resterande vatten passerar alltså kraftverkets turbiner och leds ut via världens största kraftverkstunnel nedom Notvarpsbron vid Klabböle.

Vindelälven är en av Sveriges nationalälvar och därmed skyddad från utbyggnad, tack vare regeringen Palme. Men Vindelälven tillhör Umeälvens vattensystem och ansluter till den senare vid Vännäs, bara ett par mil ovanför Stornorrfors. Vindelälven är alltså reglerad. Historien om Slaget om Vindelälven under 1960-talet kallar ändå protestanterna för segrare.

Inställt seminarie

What up Uppsala?

Imorgon kväll kommer PO till forskningsarkivet på UB, det kan väl angå oss? Han skall teckna "...sin bild av Norrland under rubriken Solnedgång över kolonin." Så himla fint, solnedgång över kolonin. Det är klockan 1900, vi kan dricka öl efteråt.

Jag vill tipsa om musik som i alla fall angår mig. Punkrock, på något sätt från Övik men kanske ändå Umeå? Liv Slakt & Maskin.

Tips två är Moralens väktare, också punkrock n roll men lite snällare. Det finns dels en split-ep med Röda sten som är jävligt bra, den heter Klass (Röda Sten/Moralens Väktare – KLASS). Jag gillar särskilt den sista låten vars titel är ett Kal P Dal-citat. En annan godbit finns på deras senaste LP, det är en cover på Eddie & the hot rods lika fina Do anything you wanna do. Låten kan höras här under.




Kram och rallarros

Hur såg Lindellhallen ut före ombyggnationen?