lördag 28 februari 2009

Mamma du födde mig,
alltså dömde du mig också till döden

fredag 27 februari 2009

Nimrod Workman,
Musikaliskt faller han mig väl kanske inte riktigt i smaken, men som människa, men en livshistoria utöver det vanliga, var han onekligen helt fantastisk!
Anywho, han har nu släppt en skiva postumt, kallad "I Want to Go Where Things Are Beautiful".

*
Jag har förövrigt, genom helt omedveten valutaspekulation, tjänat drygt 10 000 kronor de senaste två månaderna. Och detta utan att röra ett finger!
Förvisso handlar det för närvarande enbart om teoretiska värden, men de är bara en knapptryckning från att realiseras.
I alla fall,
Björn 1 - Sveriges ekonomiska kris 0!
Tänk på det ni, med era värdelösa svenska kronor. HA!
*
Det är väl knappast världens bästa band direkt, men å andra sidan är det inte varje dag man ser ett popband med en bild på självaste Leo Trotskij på deras Myspace-sida!

torsdag 26 februari 2009

A Love Story

Viktor skriker Håkan Hellström längs Andra Lång, och lyckan är enorm.

Viktor dragen i kragen av en bartender, för att han gjort något så trivialt som att stjäla en mandelkaka.

Viktor är en sommaräng, och man glömmer allt det som tynger en. Som att tillbringa en dag bland högt gräs, dom finaste människorna och med den vackraste musiken som mänskligheten kan åstadkomma.

Den borgerliga familjen är en suverän stat, en enväldesmonarki där Fadern är diktatorn och innehar våldsmonopol.


Nej förresten, det är inte sant
Eller?

Näe/Jo/Kanske
Att bli lycklig av
Olivia Merilahti

Hannah Arendt

Barrikader

Virihaure

Leverbiff

Âme

Damcyklar

Luftkrig















Tomma ytor

Bokcirkel

Vi har pratat om det många gånger, nu tycker jag det börjar bli på tiden. Vi måste starta en bokcirkel, vi gör det enkelt och ödmjukt, läser en bok i månaden, träffas och pratas, om boken, om andra ting, vi kan dricka folle kanske, stark eller lätt, beroende ens preferenser och böjelser.
Ge förslag till första boken som ska avverkas och ventileras, helst inga tegelstenar.
Jag röstar på Nedstörtad ängel av P O Enquist, den kostar 39 kr på adlibris.se
Ge förslag, om tillvägagångssätt och allt praktiskt runtomkring.
När är första mötet?!

onsdag 25 februari 2009

Ett primalt inlägg hamnar alltid i slutändan som ett ärkeprimalt inlägg som full. Det kan inte hjälpas varken med vatten eller whiskey, men det är en fin känsla medan man skriver något ursinnigt idiotiskt. En färgklick i mörker, två människor i samtal. Idiotin förvandlas till något härstammat av Gaudi. Modernismen förvanldas till kubismen medan det egentligen är ett verk av en femåring. Genialisk. Känslan varar känns allt är likt gin'n'juice . Verkligheten är hårdare, som den egentliga verkliga soptipp den är, den soptipp som fördubblas vid varje verklighetsflykt man tar till sig, vare sig man vill eller inte. Det finns ingen egentlig verklighetsflykt förutan ärr. Gesten som hägrade försvann i takt med solen och alkoholens kollition. Att inte säga att det åligger något magiskt i t-livs trefemmor vore att avsäga all pastisch som härstämmar från göteborg. Det ligger något härlig bakom skalet, det gäller bara att gräva förbi pastischen och allt det avskyvärda.

/poffe asfull /(skitvfull antagligen hel tutan substans! DOCK, så lagar vi livet.-

tisdag 24 februari 2009

http://www.youtube.com/watch?v=2V4RUouIJgM

Det är ju verkligen väldigt fascinerande att vissa människor är helt basatta av att säga neger och negerboll så fort dom får tillfälle. Det verkar som att de ser det som en mänsklig rättighet att få säga negerboll, en jätteviktig rättighet som man måste försvara till varje pris. Man kan ju endast fantisera om vilka oerhört fasansfulla följder det skulle få om man inte längre får säga negerboll! Vad ska dom där politiskt korrekta negerna ta från oss sen liksom? Nubben?
Nej, det gäller att med alla medel kämpa för rätten att få säga negerboll!

Det är också fascinerande att en uppenbart retarderad människa som Carin Hjulström kan få ett eget program på SVT. "Jag tänker på alla barn som inte vet varför man inte får säga neger!"

Slutligen är det fascinerande hur snygg Jonas Hassen Khemiri är.

måndag 23 februari 2009



Jag ser ingen annan möjlighet än att hennes skiva kommer bli ofantligt fantastisk!
Jag tycker också att Johan Jönsson förtjänar ett eget inlägg, så därför slår jag två flugor i en smäll och lägger upp en bild på honom (den andra flugan som tas i smällen är själva bilden som sådan, det är nämligen estetiskt mer tilltalande med några bilder här och var. Det riskerar att bli en enda tjock textmassa annars.)
Så här ser han i alla fall ut!


Jag har börjat läsa hans "Efter arbetsschema" på rasterna under föreläsningarna nu, och slår på så sätt ett slag för humanismen mitt bland all torr samhällsvetenskap.

Som kontring mot Torkel lägger jag även upp en annan bild på K-G Bergström! Så här ser en lite festligare och hetare K-G Bergström ut, en K-G Bergström med glimten i ögat och som inte riktigt vet vad han ska göra av armarna:



Det måste finnas något mer till livet än att leta saker man har tappat bort

Jag tappade mitt pass. Detta var ett problem eftersom jag ska ta körkort och åka till tyskland.
Först letade jag frenetiskt och maniskt. Jag hittade inte passet och gjorde därför ett nytt som ska komma till polisstationen imorgon.

Idag vaknade jag upp till en ny strålande dag. Planen för dagen är att åka halkbana i hörnefors.
Det första som händer är att jag inte hittar min plånbok och som vanligt letar jag överallt men hittar den inte (antar att den är i replokalen). Det jag inser sedan är att passet självklart inte har kommit vilket man ska ha med sig på halkbanekörningen och för att ta mig ut till hörnefors måste jag åka buss vilket kostar pengar.

Att vara slarvig och tankspridd är som en livsstil, anser jag. En livstil där allt går åt helvette hela tiden.

Fast på manövertestet hade jag snabbast tid på en vecka: 38 sekunder.

Ivar Lantz. Intressen: Bilar, gitarrer och kötträtter.

(inser att det inte var en så bra ide att skriva nu när jag är så sjukt less).

Nu är skit

Björn nämnde poeten Johan Jönson i tidigare inlägg, bara i förbigående, han förtjänar något mer, han förtjänar ett helt inlägg ämnat åt honom. Texten "Nu är skit" är bland det starkaste jag läst på en lång lång tid, därför måste den länkas för dem som ännu ej läst texten, vilket man verkligen borde göra. Han beskriver hur det faktiskt är idag (åtminstonde hur det är för han, men talrika är de som befinner sig i liknande sits), på riktigt, inga omvägar, rakt på, träffsäkert utan dess like. Först blir man förvånad, sedan tagen, sedan imponerad, sedan förbannad och det går inte att undvika; en smula uppgiven över det mesta och de flesta, kanske framförallt på en själv.
http://www.dn.se/dnbok/nu-ar-skit-1.795749
Kristendomens janusansikte
Det kristna etablissemanget, vare sig det handlar om Vatikanen, de nordeuropeiska statskyrkorna eller de protestantiska frikyrkorna, har på drygt hundra år förvandlats från det västerländska intellektuella livets centrum till en irriterande och anakronistisk böld i dess periferi. Förvisso en remarkabel utveckling som endast bör välkomnas.
Det verkligt intressanta är dock hur den globala kristenheten reagerat på denna degradering. I takt med att man förlorat inflytande, utrymme och problemformuleringsprivilegier, har man i allt högre grad målat in sig själv i ett hörn. Och vilket hörn dessutom! När man studerar dagens kristna debatt, samt det kristna bidraget till den vidare politiska diskussionen runt om i världen, slås man omedelbart av att det är två frågor som dominerar fullständigt, nämligen hatet mot homosexuella samt motståndet mot kvinnors rätt till abort. Det är inte bara obehagligt och förkastligt, utan framförallt väldigt konstigt. Hur har världens (i antal utövare) största rörelse lyckats förfalla till en jättelik sekt där man tydligen bara sitter och hatar människor som råkar tycka om andra människor av ”fel” kön? Varifrån kommer den kristna kyrkans besatthet av sexualitet - och viljan att kontrollera andra människors (i synnerhet kvinnors) sexuella liv - ifrån? Det orkar jag inte spekulera i här och nu, men det är en hemskt intressant frågeställning. I en värld där miljontals människor svälter ihjäl varje år ägnar kyrkan all sin kraft åt att bekämpa homosexualitet. Var är logiken i det?

Emellertid finns ju också den andra sidan av kristenheten (därav rubriken). Den del som karaktäriseras av Jesu liv och gärning, av det kristna kärleksbudskapet och som fick sitt klaraste uttryck i den latinamerikanska befrielseteologin. Denna lite perifera del av kristendomen - som i ärlighetens namn aldrig riktigt lyckats hävda sig i det större kristna sammanhanget – utmärks av, och hämtar inspiration från, Markusevangeliet:

Mark 10:21P
Jesus såg på honom med kärlek och sade: "Ett fattas dig. Gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig."
Mark 10:22
Vid de orden mörknade mannen och gick bedrövad sin väg, för han ägde mycket.
Mark 10:23P
Jesus såg sig om och sade till sina lärjungar: "Hur svårt blir det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!"
Mark 10:24
Lärjungarna blev bestörta över hans ord, men Jesus sade igen: "Mina barn, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike!
Mark 10:25
Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike."

Jesus avslutar sedan med de bevingade orden:
”Många som är sist skall bli först, och många som är först skall bli sist."
Dvs. klassamhället är ett världsligt fenomen, som inte äger någon som helst giltighet i det större sammanhanget.

Detta är en del av det kristna budskapet som lätt glöms bort. Kyrkor runt om i världen bedriver, vid sidan av att hetsa mot homosexuella, även en omfattande, och mycket nyttig, social verksamhet, även om den bakomliggande ideologin sällan överensstämmer med min.
Medan vänstern (inklusive jag själv) mest bara sitter hemma och gnäller i parti och minut, gör ju svenska kyrkan och andra kristna organisationer ju faktiskt någonting praktiskt för att hjälpa de mindre lyckligt lottade. Man ordnar härbärgen åt de hemlösa, soppkök åt de hungriga, skydd åt flyktingar, sociala program åt de utsatta, plus omfattande biståndsprogram runt om i tredje världen. Vem har någonsin sett en socialist erbjuda husrum till en missbrukare?
En reservation bara, en mycket viktig reservation: de kyrkliga organisationerna saknar fullständigt en analys av varför folk är hemlösa i världens rikaste länder, de saknar helt och hållet en politik för att komma åt grundproblemen. Och det är naturligtvis där vänstern kommer in, med det är en annan fråga.
Men, med det sagt; i Sverige, liksom i stora delar av den ”kristna världen”, är det de kyrkliga organisationerna som bär det sociala engagemangets fana högst. De tar strid där de progressiva rörelserna kapitulerat, vilket måste ses som ett fruktansvärd misslyckande för den västerländska vänstern.

Dock, dessa beundransvärda undantag till trots, kvarstår det faktum att den kristna mittfåran fortfarande är hopplöst besatt av att jävlas med homosexuella och gravida kvinnor. Något som gör det till en av de mest reaktionära krafterna i det moderna samhället. Så länge man förminskar Jesus till en simpel homofob kommer kyrkan fortsätta föra en borttynande tillvaro i samhällets utkanter, och det med all rätt.

Avslutningsvis ska jag citera den berömde brasilianske biskopen och befrielseteologen Don Helder Camara (”Den röde biskopen”): "När jag ger de fattiga mat kallar de mig helgon, men när jag frågar varför de fattiga inte har någon mat kallar de mig kommunist". (Till saken hör att befrielseteologin bekämpades tämligen brutalt av de latinamerikanska fascistdiktaturerna, i skamlig allians med påven och Vatikanen (Vatikanen gav sitt tysta medgivande när deras egna präster och nunnor mördades, torterades och våldtogs)).

söndag 22 februari 2009

This Really Grinds My Gear

K-G Bergström. Hur får en såpass okarismatisk, till synes själslös människa jobb som programledare? Och hans forcerade, föga övertygande "rakt på attityd", med tillhörande "vågade" frågor, är totalt olidlig. Sök på bilder av honom på Google! I dare you!

Nu har jag gjort så att vemsomhelst kan kommentera och inte bara registrerade bloggerz, bra va?

ps. är det någon som kan lägga upp until death comes med frida hyvönen på zshare eller nåt? Jag saknar det så!

ivar vad hände med dig egentligen

Jaadu.
Det var kul att spela på Corona. Ljudet var underbart och man fick feeling. Men efter spelningen fick jag uppleva den ångestframkallande köttmarknad som kallas för Corona. Hallonshots till polarna, knäppa upp fem knappar skjortan, bröla och skaffa kött.
Jag måste dock säga att det var hur kul som helst att bli full på gratis och hänga med ständigt habila vänner.
Efterfesten bestod av sångaren i Crystal Caravan som brölade Creedence Clearwater låtar.
En sån där efterfest som man ingentligen inte vill vara med som i teorin lät bra.

Folkmusikfestivalen hade varit bra om det inte hade varit så många bondepickelhäringar.

Förövrigt saknar jag livet i Göteborg på ett konstigt sätt.
Jag vill inte bo där egentligen men jag har en konstigt hemlängtan till mitt förra hem och alla männsikorna man hängde med då.

En stad där alla sköna människor bodde vore underbart. Det är svårt att hitta ett hem när man haft flera. Även om allt är bra så saknar man alltid nått.

Jag saknar coctailbaren.

Vi borde starta en klubb i umeå. Någon borde bidraga med stämmning i denna sömmninga stad.
Min prins berättade igår att alla har en användarprofil på den här sidan, och gissa vad? Jag har trea flest profilvisningar! Dom enda som hade fler var Torkel och Prinsen, men dom räknas inte (Prinsen är ju en gammal räv med massa connections, och Torkel lockar folk med bilder på sig själv, ett tecken på en närmast genant ohöljd självbelåtenhet). Slutsats; jag måste alltså vara en synnerligen intressant ung man!

För att bevisa hur intressant jag är ska jag göra en bekännelse (usch vilken obehagligt ord bekännelse är, det får en beskt religiös bismak i min mun): Enda orsaken att jag skriver dessa faktiskt helt meningslösa inlägg är att jag behöver en ursäkt för att sitta vid datorn. Datorn är nämligen praktiskt taget den enda platsen som jag använder för musiklyssnande. Jag är alltid på jakt efter en ursäkt att sätta mig vid datorn, så jag får tillfälle att lyssna på all satans prima musik som gör mig lycklig. Om någon har något tips på ursäkter får ni gärna dela med er.
*
En reflektion från veckan som gått: Kunskapsrelativism kan vara utomordentligt praktiskt när den endast gäller andra. Om du kan hävda att allt vad dina meningsmotståndare säger bara är deras subjektiva påståenden, och att ”vi inte kan veta någonting säkert”, medan du framställer allt du själv säger såsom absoluta och oomkullrunkeliga sanningar, så har du vunnit diskussionen redan på förhand.
Ännu en reflektion från veckan: Det går visst utmärkt att plugga när man är bakfull. It’s all about the discipline!
Reflektion nummer tre: Johan Jönsson går minsann inte av för hackor! Rekommenderas för all med intresse av njutning.

Det behövs mer färg:




Visst, lite töntigt, men jag kan inte undgå att gilla detta!
Plötsligt händer det. En trivial sak från andras perspektiv, men nånting som är så otroligt ångestbefriande ifrån ens eget. En promenad hem, och jag mår så himla, himla (Referens till Chrillovs) bra. Jag saknar er, på det bra sättet. Ni är som en Anna Järvinen låt, och jag önskar det inte fanns städer, eller att Umeå bytte plats med Partille.

Förresten, på spåret, jag skulle imponerat er med mina gissningar! jag tog Gällivare på 10:an, och flera andra grejer. Synd med Ingvar Oldsberg, men han måste ju leva sitt liv... Och gud vet att jag måste leva mitt!

lördag 21 februari 2009

Igårkväll var vi några stycken på Corona. Det var första och sista gången som jag besökte det stället. Jag var så trött och satt och halvsov hela kvällen. En gång höll jag på att somna men Viktor väckte mig innan jag hann tippa ut ölen i min hand.

I kväll hoppas jag det blir roligt. Jonathan Johansson spelar på Scharinska,  han är så himla, himla (referens till hans kristna tro) bra. Jag vet dock inte om någon annan ska dit, men annars får man väl dra på folkmusikfestivalen eller nåt. 

Jag vill uppleva känslor, det är allt. Bara man känner att man lever blir det bra. Det blir bra.

fredag 20 februari 2009


All I do is party
HA HA HA HA
Mycket kan man kladra Fredrik Reinfelt och borgarpacket för, men inte att han/de vägrar ta över som ägare för SAAB. Blotta tanken att staten ska pumpa in skattepengar i ett företag som gjort miljardförluster varje år sedan 1995, och i en branch med en sådan extrem överkapacitet/överproduktion som bilindustrin, är ju bara att betrakta som rent vansinne.
Gärna offentligt ägande, men satsa då på något vettigt och inte på att tillverka bilar som ändå ingen vill ha.
*
Mona Sahlin är en pajas. Inte en lika stor pajas som Fredrk Reinfelt, men likväl en pajas. Plus att hon är en riktigt risig debattör. Tyvärr är även Lars Ohly en liten pajas. Vid närmare eftertanke är faktiskt samtliga svenska partiledare ena riktiga pajasar. Jan Björklund är nog den största pajasen av alla. Han är ungefär lika intelligent som en älg, fast han saknar älgens sinne för humor. Jan Björklund är enbart helt jävla efterbliven. Plus att han är värmlänning.
En av landets utan tvekan minst intelligenta människor (åtminstone top tre), som alltså dessutom är värmlänning, är faktiskt minister och sitter i den svenska regeringen.
Herregud!
*
The Rakes har förresten gjort en låt som heter "The light from your Mac" - en sådan oerhört fjantig låttitel!

torsdag 19 februari 2009

Vem vill vara skådespelare i min och Christians film?

Lilla Gröna Du

Lilla Rita Karin, hon var så vacker när jag kom, hade på sig en röd klänning, och spänne i det ljusa håret hade hon, fast håret är så ljust så spännet nästan inte syntes, men hon menade väl i alla fall. Och ett förkläde, för hon höll på att laga mat. Vin hade hon också, det var en present från morsan hennes, som hade jour på sjukstugan den kvällen, Hon log så där som när man väntar nånting, och det slog att jag kanske borde köpt nån grej till henne, men ni förstår, man kan inte tänka på allt här i världen.

Och vi satte oss i finrummet och försökte äta men det var omöjligt.
- Varför reser du? frågade hon, när vi gett upp allt hopp om käket hennes.

Men då hade jag redan rest, jag var långt nere i Ismir, på en ödslig krog vid havet och talade med en mustasch-pascha om hur svårt det var att ta adjö av Rita Karin. Och paschan förstår mig, han fyller på glaset och säger:

- Själv reste jag igår från Konstantinopel
- Du kan vänta på mig om du vill
- Ja, sa hon och fingrade på glaset. Jag visste att det betydde ingenting. [...]

- Jag måste gå nu. Jag måste skynda mig hur mycket som helst.

Hade jag varit Rita Karin skulle jag satt igång och gråta. Jag skulle i varje fall visa att jag kämpade med gråten. För det var ju inte precis multiplikationstabellen jag läste upp. Och jag tänkte minsann inte säga att jag älskade henne, så länge hon inte verkade mer ledsen.

- Underbart det skall bli att få åka, sitta i en bungalow nere vid havet, se solnedgången och höra turkisk musik. Det var kanske fel taktik. Men hon höll armarna runt mig. Det var uppgjort att hon skulle stanna i sängen. Hon såg upp i taket och jag hade huvet mot hennes bröst.

- Men jag kommer att sakna dig; hemskt mycket. Det lät så överblivet och hjälplöst
- Det tror jag inte, du glömmer mig snart.
- Aldrig Rita Karin. Aldrig dig. Men jag måste gå nu.

Det gjorde ont. Jag kröp baklänges ur sängen. Jag ville inte möta hennes ögon. Och därför tittade jag. Och jag såg att hon arbetade med att vara stark. Att hon försökte verka oberörd. Så jag gick och stod utanför dörren och väntade på hennes gråt.

Och den kom till sist. Den kom så gud hjälpe mig. Men jag vågade inte gå in, eller ens öppna dörrn och stå där igen. Det var försent att ställa sig där och säga: Jag älskar dig.

onsdag 18 februari 2009

Asså man, jag länkade ju fel video förut. Det var ju någon jäkla remix. Fan nu är första intrycket sabbat. Nåja.

alltså den här är så jävla bra

Låt Bilen Va' Igång

Med anledning av Björns uppmärksammande av Arcade Fires nya låt, så känner jag att det är dags för ett inlägg med massa mer okända låtar av denna sammansvetsning av genier.

Arcade Fire - No Winter For A Year

Arcade Fire - Maps (Yeah Yeah Yeahs Cover)

Arcade Fire - Cars And Telephones

Arcade Fire - Guns Of Brixton

Arcade Fire - Five Years (Bowie Cover)


Arcade Fire - Age Of Consent (New Order Cover)



Vemod och Eufori i den smakfullaste blandning.

*

Håkan ägde förresten

tisdag 17 februari 2009

Håkan Hellström var fantastisk. Alla låtar var jättebra. Verkligen. Under konserten slogs jag av att Håkan förmodligen är bäst just nu, alla kategorier. Av alla mästare är han den som är på topp. Vi växer upp och formas som personer under hans storhetstid, det är vår kontext. Eller rättare: en (inte alls obetydlig) del av den.

Allt detta är dock old news. Något gott nytt har hänt. Viktor är tillbaka! Jag hade ingen aning. Synd bara att jag kommer vara frånvarande den närmaste tiden, först badminton i Sundsvall hela helgen och sedan Kanarieöarna med familjen Emma Sundberg en vecka från och med onsdag. Det kommer självklart bli hur stämning som helst men jag menar bara att du kunde haft bättre timing Viktor. Det viktiga i det här är att det är förbannat trevligt att du kommit tillbaka.
Mina intressen(ett urval):

Musik
Skönlitteratur
Sport
Dagdrömma
Kvammarn
Fiske
Norrlands inland
Människor
Vänner
Kultur typ
Emma
Man, I love college
Topp tio-lista för mitt mörkare jag:

1. Whisky
2. Snus
3. Cigg
4. Gräs
5. Runka
6. Fetischer
7. Runka
8. Öl
9. Mord
10. Cigg
Så här ser hon ut!

Arcade Fire har släppt en ny singel! (Eller så är den inte alls ny och jag är bara sen som vanligt). I vilket fall så heter den, revolutionärt så det ryker om det, Lenin (!) och är klart lyssningsvärd!
Även Beirut har släppt en ny singel, La Llorona kallad, som inte bör göra någon besviken.

Noomi Rapace kan mycket väl vara Sveriges vackraste kvinna. Vilka ögon!

Däremot rekommenderar jag absolut inte någon att se Daisy Diamond med henne i huvudrollen, det är bland det jobbigaste jag sett - en och en halvtimme oavbruten mänsklig förnedring och misär. Undvik.

Men vacker är hon, och det rejält (för att parafrasera Céline).

Något försenad topp tio-lista för intressen.

1. Kärlek
2. Tjejer
3. Vänner och familj (eller nära och kära om man så vill uttrycka sig)
4. Psykologi
5. Skönlitteratur
5. Musik
5. Sport
5. Film
9. Skönhet (framförallt natursköna platser och mode)
10. Historiska företeelser
Men vad fan, när blir det folköl då? Säg datum, tid och plats och jag är där!
COOL

lördag 14 februari 2009

Vart är alla kärleksförklaring till Håkan!? Ge mig något att leva på, ta mig till kärlek, ta mig till dans, ge mig tillräckligt med bärs så jag kan ta mig någonstans!

Denna Alla Hjärtans Dag är förövrigt en sjukt bra sån, jag har typ fått jobb, och en snäll gammal tant lät mig använda en tvättmaskin i tvättstugan, även om jag inte hade bokat något.

Men återigen till Håkan. Hur var han? Går det att förklara i ord? Var det många "Pandor"? Hittade någon kärlek(bortsett från scenen och Håkan alltså)?

Ni fattar ette hur gaddit de e här i Göteborg när man bara kan spenda sina G's för man behöver ette betala nån hyra!!!!! high five för fylla

saker jag vill ha:
- cash money baby
- ett eget hem
- en typ livscoach/terapaeut eller va fan allt kan va
- tillräckligt med ork att för att äta

fredag 13 februari 2009

Jag laddar upp en bild av bara farten!

Ta mig till dans!
Jag ska gå ut och dansa varje kväll!
Jag ska gå ut i gatljuset!
Jag ska dansa som när jag var tolv!
Jag ska vara högt över varje jävla golv!
*
*
Kan inte alla bara vara här och dela?
Jag sitter vid datorn och dricker öl och lyssnar på cp-bra musik på cp-hög volym och mår helt jävla underbart! Tyvärr har jag aldrig någonting att göra vid datorn (kan någon tipsa mig om något som är kul på Internet?) så jag skriver ett meningslöst inlägg istället!

Soundtrack för mitt liv:
När jag mot bättre vetande önskar att jag vore olyckligt kär, om så bara för att få känna att jag lever – Skinny Love med Bon Iver
När jag är drömmande/nostalgisk revolutionär – The Ghost of Tom Joad av Bruce Springsteen
När jag är arg revolutionär – Beväpna er med Ebba Grön
När jag tänker på Viktor – Youth Aloholic med Fox n’ Wolf
När jag är bakis – Sunday morning coming down med Kris Kristofferson
När jag dricker kaffe – Instant coffee blues av Guy Clark
När jag tänker på Torkel – En bättre dag med [Ingenting]
När jag kör bil – Black Panther med Crystal Castles
När jag bara är less på allt – Upward over the Mountain av Iron & Wine
När jag åker skidor – Rocky Theme
När jag cyklar – Junior Kickstart av The Go! Team
När jag dricker öl själv naken vid datorn (dvs. just nu) – Okay, Let’s talk about Magic av Fuck Buttons (fast det är bara för att det är den jag lyssnar på just nu, normalt brukar jag lyssna på betydligt mer peppande saker).
När jag mot bättre vetande romantiserar klubbliv – Heartbeat med Annie
När jag kommer in i ett rum – Genesis med Justice (fatta vilken respektingivande entré!)
När jag klär på mig på morgonen – Atlantis to Interzone RMX av Crystal Castles (helt enkelt för att det är den jag lyssnat på varje morgon i tre veckor nu)
När jag behöver muntra upp mig – Be gentle with med av The Boy Least Likely to
När jag vill ha sommarkänsla – It pays to belong med The Embassy
När jag skriker mig hes – Vi två 17 år av Håkan
När jag behöver något att dansa till – Uppsnärjd i det blå av Håkan
När jag längtar efter något vackert – Valfri låt av Anna Järvinen
När jag är hög – Postcards from Italy av Beirut
När jag postar det här inlägget, och taggar nå så djävulskt under tiden - Kicking and Screaming av The Presets

Helvete vad jag är på gott humör just nu! Helt seriöst har jag inte mått så här bra på flera veckor. Orsaken stavas sol, skönhet, öl, musik och förhoppningar!
Jag misstänker att jag redan är full. Kockan halv 4! Utsökt!

Strunt

Han läser P-O Enquists själbiografi. Förstår att han alltid hoppats att liksom denne vara en poetnatur. Fast drömmer gör han nog mest, innerst inne naturligtvis hopplös. Han vet att han borde vara det, måste. Allt annat vore förmätet. Skriver i alla fall en dikt, endast på måfå. Han improviserar ihop den och publicerar den på hans och vännernas gemensamma blogg. Någon riktig dikt tycker han ändå inte att det är fast ganska bra blir det. Han får positiv respons, bara lite men det räcker för en som hoppas. Han skriver efter ett tag en till som han publicerar direkt. Den är värdelös. Han kan i efterhand inte förstå varför han skriver och publicerar så hastigt, utan eftertanke. Han är nog bara naiv. Lånar i alla fall Enquists stil och skriver något slags text. Kanske en förklaring. Själv ser han det som ett skämt. Eller bara strunt. Trots detta publicerar han lika blåögt också den texten...

torsdag 12 februari 2009

Jag har tidigare, för en ganska lång tid sedan skrivit något litet om såväl dagdrömmeri som bussåkande, två saker som med framgång kan kombineras. Jag tänker nu sammanfläta dem ytterliggare.

Det är nämligen så att jag tror mig ha kommit på varför jag finner det så utomordentligt trivsamt att åka buss. Nu talar jag inte om de självklara fördelarna, att man får tillfälle att lyssna på musik eller läsa är verkligen trevligt men jag försöker se situationen i ett större perspektiv. På bussen befinner man sig bland folk, man ser dem och känner sig nära deras liv, de är medmänniskor men de stör mig inte. Ingenstans är min föreställningsvärld lika nära verkligheten. Det käns till och med som att jag befinner mig i båda samtidigt. I andra sociala sammanhang där kommunikation förväntas är det annorlunda, där är det omöjligt att vara kvar i dagdrömmen. På bussen är det ingen som väcker mig från mina tankar, ingen som gör mig besviken. Gemensamhet men ändå inte och det är trivsamt.

Hela scenariot förutsätter naturligtvis att man är själv. Är man det inte avgör väl sällskapet huruvida det är trevligt eller ej . Värst är det träffa någon man halvkänner(om han/hon inte är råskön förstås). Sedan antar jag att hela sammanhanget kan ge motsatt effekt - ensamhet, på ett dåligt sätt.

Det här blev nog ingen klokare av. God natt!
Dom har börjat sälja


på Statoil Öbacka!
Halleluja!
Dagens konstaterande; jag tål verkligen inte Karin Winther. Kombinationen av dumhet, fulhet, dryghet och ytlighet kan svårligen bli mer provocerande (jag är förresten medveten om det ironiska i att jag först klagade på hennes utseende för att sedan hävda att det var hon som var ytlig). Dock var det kul (eller kanske bittert?) att hon tyckte om Empire of the Sun och deras Walking on a dream, det är verkligen en av de ljuvligaste låtar man kan lyssna på just nu! Att sjunga i falsett eller typ falsett är sannerligen underskattat.

Jag har ett dumt förslag! Kan inte alla komma på ett soundtrack till sina liv, alternativt enskilda situationer i ens liv? Jag kan börja lite smått. Så här spontant väljer jag ZooO00oOm med Hudson Mohawk som soundtrack till de delar av mitt liv som utgörs av att gå upp och ner för gator, typ Rådhusesplanaden eller Kungsgatan. Fast det beror nog mest på att jag lyssnat på den 15 gånger i rad nu, det är typ det hårdaste jag hört på åtminstone en vecka!
http://www.myspace.com/hudsonmo

Men ifall någon mot förmodan hakar på denna dumma idé ska jag nog fundera ut något bättre och mer fullständigt!
saken är biff! någon gång i mars tror jag! i made it!

ps. läs min andra blogg greetings from the fountain of youth, den är så jävla bra, läs alla sidor

INRI

grabbar, jag hade en sån skojspäckad dag igår!
först hinner jag mot alla odds färdigt med en uppgift jag låtit ligga i en vecka pga sjukdom. Anton 1 - universitetet 0!
sedan lunchar jag med karl "tillfreds" sandström - och vilka lammfärsbiffar sedan!
Och på kvällen träffade jag milky och ukki, radarparet samt jorre och lyssnade på fin föreläsning om Holmsund.
så synd att dessa dagar är så sällsynta va!

Vem är bloggens nytillkomna pederast, melvin?
Blir det häng hos mjölkis imorgon inför spelningen?
Nu ska jag laga rotmos!

onsdag 11 februari 2009

Dagens limerick

Jag ligger med en flicka från norr
vaknar och snoppen har fått en knorr
omringad av lakan
jag tappar hakan
ikväll stannar jag hemma med porr

tisdag 10 februari 2009

rutiner

Vilka fina intressen, Björn!
Det där med att förfesta på egen hand är faktiskt sjukt trevligt, jag gör det alltid. Dock inte vid datorn, utan mest genom att gå runt i mitt rum, alternativt duscha.

Jag vek mig av skratt när jag såg att "Ljus" var ett intresse. Sjukt fint!

Nu är det bara en tidsfråga innan vi ser HH!!!!! Fatta om han börjar med Brännö serenad.
Är Gunnar inbjuden till den här bloggen? Jag tror han kan tillföra mycket. Han är så oerhört sympatisk och lätt att prata med.

vacker dag

Vilken vacker dag det har varit idag! Jag har tagit två promenader enbart i promenad syfte vilket inte är var dag man gör!

Det är är förövrigt väldigt roligt:
http://www.youtube.com/watch?v=lA5E2pPC74Y

Om Slas är "blåbärsmaskinen" är jag "Sketchmaskinen".
Mina intressen (utan inbördes rangordning):

- Nostalgi.
- Drömmar.
- Vemod.
- Dricka öl med rätt människor.
- Derivera med avseende på X, samt att lösa ekvationer i allmänhet.
- Gå på fjälltur med far.
- Dricka kaffe efter middagen med far.
- Dricka öl själv vid datorn innan man ska iväg på förfest, och lyssna på cp-bra och cp-hög musik under tiden.
- Småfåglar. Vid sidan av småfåglar föredrar jag i synnerhet storspoven, ljungpiparen och såklart storlommen, mycket pga. deras vackra men sorgsna sång, och vad den representerar för mig (storspoven kommer med våren i maj, ljungpiparen förknippas med kala fjällhedar och storlommens ödsliga sång genljuder över Gopen under mörka augustinätter). Bortsett från dessa fåglar har också fjällvråken en speciell plats i mitt hjärta. (Jag såg förövrigt två grönfinkar idag! Mycket spännande då grönfinken vanligtvis inte övervintrar här uppe!)
- Att klaga på Eldkvarn och Plura utan synbar anledning.
- Dansa och skrika mig hes till Håkan.
- Rutiner.
- Fotboll på sommaren, skidor på vintern.
- Böcker, läsning och bibliotek.
- Att efter måltider lägga sig i soffan, ta en snus, försöka läsa men somna efter fem minuter. Att ta en snus i samband med att man läser innan man går och lägger sig, samt alla andra snusar.
- Lyssna på jättebra musik när jag klär på sig på morgonen.
- Lyssna på musik samtidigt som jag kör bil, alternativt cyklar.
- Skotta upp gigantiska snövallar på andra sidan vägen, och totalt äga upp grannarnas mycket lägre snövallar.
- Se gamla VM-krönikor bakis, bli jättesentimental och börja grina så fort nån gör mål.
- Ljus.
- Röka cigg på Röbäcksslätten.
- Att känna berusningen och livet.

Av alla dessa underbara intressen tar nog att dricka öl ensam vid datorn priset samtidigt som man lyssnar på cp-bra och cp-hög musik priset, det rekommenderas varmt till er alla.
Jag liknar tydligen mest av allt Ivar i mina intressen, minst verkar jag likna Viktor.

Anton hade förresten flera rätt när han gissade mina intressen! Dock har jag tappat allt hopp vad gäller Sandinisterna; Daniel Ortega har drabbats av megalomani och driver numera en korrupt ”socialistisk” enmansregering med en av världens hårdaste abortlagar. Ytterligare ett exempel på hur makt korrumperar!

måndag 9 februari 2009

Mina intressen...

...lyder som följer:

1. hörnsjö
2. målningar & byggnader
3. Gud
4. Seinfeld
5. spela lite
6. titta på torkel på avstånd och tänka "fyfan vad han är perfekt i alla avseenden"
7. vara ute och gå med torbjörn

Och så här föreställer jag mig milkys intressen:
1. kommunist ;)
2. gopa
3. ukki
4. PD
5. Bore & nintendo 64
6. singoalla-kex
7. rutiner
8. ukkis köttfärssås
9. sandinister
10. carlings

lördag 7 februari 2009


Sopåkarna i Stockholm har gått ut i vild strejk! Dom är mina idoler just nu. (Bilden visar en skön jävel vid namn Berra Ramquist.)
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag lyssnar på House Jam av Gang Gang Dance. Egentligen är jag emot jammande (det är bara människor i avsaknad av karaktär och disciplin som jammar), men den här är riktigt bra grejer.

fredag 6 februari 2009

Makt är kontroll, förmågan att kontrollera andra människor är makt. Dock är den fulländade formen av makt inte makten över undersåtarnas kroppar, den makt som bygger på det nakna våldets princip. Våldsmakt ingjuter skräck och fruktan i de förtryckta, men föder samtidigt dess motkrafter, hämnden, hatet (mot förtryckarna) och solidariteten, de motkrafter som slutligen kastar makten över ända. Den makt som baserar sig på våld är således aldrig säker, aldrig stabil eller trygg, och hotas ständigt av uppror och revolutioner. Den fulländade makten är istället den som tar kontroll över undersåtarnas sinnen, som utan våld eller tvång bestämmer vad som kan och inte kan tänkas. Denna fulländade form maktutövning är så otroligt mycket mer diskret och förfinad, så otroligt mycket effektivare, än det nakna våldet någonsin kan bli. Den osynliga maktens hand är oändligt tyngre än våldets, men emedan den är osynlig kan den ej attackeras. Våld kan bekämpas med våld, men hur bekämpas något som inte syns, inte hörs?

Se till historien, inte i något samhälle har makten suttit så tryggt som i dagens såkallade "liberala demokratier", och detta utan att ett enda skott behöver avfyras till dess försvar. De östeuropeiska totalitära staterna, vars makt enbart byggdes på våldets princip, var på förhand dömda till undergång, därför att inget våld i längden kan stå emot ett enat folk. Kontrollen över de förtrycktas kroppar betydde ingenting när deras sinnen tilläts operera fritt.
Det effektivaste sättet att bevara rådande sociala förhållanden och maktstrukturer är att övertyga folket att förändring inte behövs, att vi redan lever i den bästa av världar. Det effektivaste sättet att slå ner ett uppror är att se till att det aldrig inträffar, att förmå upprorsmännnen att inse att uppror varken är nödvändigt eller ens möjligt.

Det fria valet är en illusion.

(Därför är också Aldous Huxleys "Du sköna nya värld" överlägsen George Orwells "1984" när man ser till dess samhällskritiska relevans)

Och därför är det också alltid rätt att göra uppror.
Jag tycker de kloka borde attraheras av det här.

http://svtplay.se/t/104016/bruno_k_oijer_pa_sodran

"Du kan inte läkas i en värld du aldrig krossat."
Det sägs att makten korrumperar, men det är i själva verket makten som attraherar kurrupta. De kloka attraheras av andra saker än makt. 


Vad  attraheras alla kloka av?


torsdag 5 februari 2009

DET ÄR RÄTT ATT GÖRA UPPROR








Intressen

- Snusa - att snusa kanske inte anses vara ett intresse men för mig är det socialt, varmt (iförhållande till cigg) och lugnande.
- Dricka kaffe.
-Stugan - hänga i kläppsjön på sommaren. cyckla ut, bada i sjön och promera i byn. det finaste är
kvällarna då himlen reflekteras i det spegelblanka sjövattnet och allt är helt stilla.
- Dricka öl.
- Dricka folköl i antonslägenhet med grabbarna.
- Dricka öl på scharinska på onsdagar (som vardagsölen i göteborg fast lite sämre).
- Bli full och inte åka hem utan istället prata med viktor och albin hela kvällen och sommna hos torkel klockan 04.00 och gå till skolan klockan 09.00 dagen efter.
- Köpa ett flak tvååttor och dricka dem snabbare än alla andra så att man spyr på toalletten innan alla andra knapp blivigt fulla och sedan förneka det.
- Fotboll, badminton (nytt intresse) och tennis.
- Sommar: det är ju jävligt mycket softare än vinter. jag gillar speciellt umeå på sommaren då
man driver omkring och dricker folköl, cycklar överallt och planerar ingenting. Dessutom kan
jag jobbar i stuga ( visserligen är det en slavlön som betalas svart men det gör detsamma)
- Skriva och rita i anteckningsbok: idag ritade jag en bild på min dryga körskolelärare där jag
citerade hans helt jävla sjukt korkade uttalande idag: "bara för att det går en människa mitt ut i
gatan kan du inte stoppa bilen! det var ju inget övergångsställe". Idiot. Det känns väldigt mycket mellanstadie över hela grejen men är faktist en av de mest återkommande delarna av mitt liv de senaste åren.
- Spela och lyssna på musik: behövs ingen kommentar men det är ju sjukt kul. Vet inget roligare än att ha spelning och att spela in.
- Laga mat middag och frukost (gröt) till andra: måste tillägga att detta inte gäller på jobbet.
Mina intressen är:

- Att skriva
- Klä på mig
- Försöka vara ungdomlig
- Musik
- Djur
- Inreda (dock bara i huvudet hittils)
- Vara full och sånt
- Stora släta ytor
- Stora saker (typ berg, parkeringar etc.)
- Tatueringar
- Rita och måla
- Umgås
- Polaroidbilder
- Sambandet
- Öknar

Feel free att fråga om ni undrar något!
Vad är era intressen?

onsdag 4 februari 2009

Nu har jag gjort mig hemmastadd i Göteborg. Hemmastadgandet har bestått av städning, en måltid på solrosen, samt en flaska Välkomst-Törley på stationen. Allt känns väldigt surrealistiskt, men samtidigt otroligt bra!

Jag kommer sakna er, eran enhetligt vackra musiksmak, alla konversationer, alla allsånger, allt sånt som jag aldrig kommer hitta en tillräckligt exakt motsvarighet för här i Göteborg.

Och jag har sagt detta till förhoppningsvis alla, men ni är alla hjärtligt välkomna att hälsa på! Nu ska jag förbereda mig inför en förfest till obestämd aktivitet, med massa trevliga människor, och maris danskompisar från Sthlm.

Kramar från Göteborg! // Torkel Tuva
För att göra tradition av Ivars påhitt att länka youtubeklipp med Springsteenlåtar när folk flyttar till Göteborg,
Till T:
http://www.youtube.com/watch?v=_caz4qMxTH4&feature=related

(lyssna på texten, den är perfekt)

tisdag 3 februari 2009

Friskolor och privatskolor

Det finns två märkliga missuppfattningar eller missförstånd (eller vad man nu vill kalla det) angående den såkallade friskoledebatten. För det första, vilken idiot kom på att kalla det för FRISKOLA? ”Friskolorna” är ju knappast friare än andra skolor, de lyder under skollagen precis som kommunala skolor gör. Den enda befogade termen är ju rimligtvis privatskola, men det vågade upphovsmännen troligtvis inte kalla dem, det luktar ju alldeles för mycket överklass och nyliberalism över det namnet. Dock, saker bör kallas vid sitt rätta namn; privatskola, således.

För det andra är det ju otroligt konstigt att ingen har lagt märke till det simpla faktum att det enda sättet att tjäna pengar på privatskolor (dvs. ”friskolor”) är genom nedskärningar? Och i och med att privatskolor är privata just för att deras ägare vill tjäna pengar, är nedskärningar det enda de kan använda sig av. Alla skolor får en viss skolpeng per elev, den skolpengen är bestämt av kommunen och således omöjlig att påverka för skolorna. Skolpengen utgör alltså privatskolans inkomst, och är fixerad. Ett företag som inte kan påverka (höja) sina inkomster kan endast skapa vinst på ett enda sätt, nämligen genom att minska på utgifterna. Nedskärningar, således. Det är därför privatskolorna vägrar acceptera elever med problem, elever som behöver specialhjälp. Dessa kostar ju för mycket, och får därför nöja sig med att gå i kommunala skolor, som sålunda får högre och högre utgifter och tvingas till nedskärningar på andra områden.
Det är därför privatskolorna ofta saknar skolbibliotek, kurator, skolsköterska osv. För de välartade medelklassbarnen som går på privatskolorna har naturligtvis inga sociala problem, och böcker finns i vilket fall i överflöd i deras föräldrars bokhyllor (däremot kan privatskolorna omöjligen tänka sig att dra ner på antalet mp3-spelare till eleverna, dessa är såklart oundgängliga i undervisningen och har ingenting med osmakligt (och osakligt) elevraggande att göra). För att inte tala om att privatskolorna sällan eller aldrig handikappanpassar sina skolor, de är ju alldeles för fina för att ta in handikappade barn.
Den jämlika skolan är död, och istället ska vi börja sortera barn efter klass redan i lågstadiet. Barnen offras på nyliberalismens altare - Högerpolitik som i en ask!
(Jag medger att privatskolor också kan tjäna pengar genom sponsring, det är dock ingalunda något bättre alternativ, då det upphäver skolans status såsom oberoende institution).

Hela detta resonemang är förövrigt giltigt även för andra sektorer av den offentliga sektorn som håller på privatiseras; vårdcentraler, akutmottagningar, universitetssjukhus etc.

Hur kommer det sig att vi i Sverige har blivit lurade att tro att det enda sättet att förbättra kvaliteten på den offentliga sektorn är att privatisera och följaktligen skära ned den?

Tyvärr gör man det för enkelt för sig om man bara skyller på borgarna i denna fråga. Borgarna har givetvis ett stort ansvar, men eländet började när Göran Persson 1990-1991, som då var skolminister, fick för sig att kommunalisera den svenska skolan, vilket innebar försämrad kvalitet överlag, men framförallt kraftigt ökade ojämlikheter inom skolväsendet (vem som helst kan väl räkna ut att Danderyd kan lägga större resurser på utbildning än t.ex. Botkyrka eller Sorsele?). Således förkastades idén om en jämlik skola för alla barn, oberoende av ursprung. Nästa steg togs när Göran Persson, numera som statsminister, började privatisera skolor en masse senare under 90-talet. Borgarna har sedan accelererat denna utveckling till det absurdas gräns (Täby har numera inte en enda kommunal skola kvar, förövrigt ett arv efter Filippa Reinfeldt). Och där är vi idag.

Det sitter en stor flock sidensvansar utanför mitt fönster!
En sak som är rätt så konstig är hur ointresserade folk är av sina vänners intressen

måndag 2 februari 2009


Ikväll ska jag bli full för kärlekens skull
Klungan gjorde samma sak i sista scenen i föreställningen "jag är en fågel nu". Enda strofen jag låter mig minnas är "Får jag hyra ditt inre rum", den meningen har förföljt mig alltsedan, i dess enkla och banala form.

Får jag hyra ditt inre rum?

Får jag befläcka din insidas tapeter?

Får jag sova under din hjässas skyddande tak?

Får jag vira in mig i dina nervtrådar?

Får jag vara en hörnsten i ditt själsliga bygge?

Får jag dyka ner i ditt djup?

Får jag täppa igen din kropps håligheter?

Får jag segla runt i ditt cirkulationsystem?

Får jag stödja mig med hjälp av ditt skelett?

Får jag bli ett beroende hos dig?

Får jag bli rynkorna i ditt åldrande?

Får jag gömma mig i din munhåla?

Får jag somna till din stämma?

Får jag gräva ett gryt i din halsgrop?

Får jag vandra mig förlorad med stavgång i dina ögon?

söndag 1 februari 2009

Saker jag vill göra i Umeå:
- måla mitt rum vitt
- slänga ut alla möbler
- köpa nya trämöbler som jag ska måla vita
- läsa
- få extrajobb på ICA Maxi
- vara full
- sitta inne till sommaren kommer
- ha någon att lyssna på eldkvarn med
- åka till holmön
- göra pannkakstårta

Rörande fint!

Nu börjar förhoppningsvis en ny epok i mitt liv. Och kanske slutar jag äntligen vara inskränkt och full av förutfattade meningar om amerikansk skitindustri och löjeväckande fantasy. Tack!

Alltså Hunger Hotell är ju så jävla bra!

Jag kanske kommer hem i mars förresten


Såg nyss klart den här dokumentären, om en skivsamlare och hans enorma bluessamling. Den går förmodligen bara att se idag, då den finns under fliken "one week only", så se den nu!

Videon ovanför är part 1, och här finns resten av delarna: Pitchfork