Computer Age - FC Über 1-1

Målskytt: Gunnar Erlansson

Kommentar: Computer Age dominerade totalt och skapade massor av chanser men dom fula grisarna hade extremt tur och fick med sig en poäng. Sjukt orättvist.

Folkpartiet - För dig som arbetar 8 timmar, men vill slippa få betalt för mer än 4!

Mankells Wallander

Såg två Wallander-filmer under pingst-helgen (ja, det var faktiskt pingst!); Gud så snygg Krister Henriksson är - precis så vill jag se ut om några år (han lyckas ju svettas ur ögonen). Och Lena Endre sen - hon är ju nästan lika snygg (hur kunde jag inte tänka på det när jag såg Tre Solar?)!

Viktor, kan du lägga upp bilder på dessa puddingar?
Förresten, Du borde lyssna på låten "Salamandrina" på Spotify - primalskriken i mitten av låten påminner om Dig.

mitt bidrag till en politisk debatt

obs. har ritat bilden själv

Centerpartiets Ungdomsförbund - För dig som tycker att 1800-talet låter som en skitbra idé!

För övrigt har jag kommit fram till att kärnfamiljen är underskattad. Den har fått oförtjänt dåligt rykte på senare år.

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article7178687.ab

Alltså det här är ju nästan skrattretande. Man kan fråga sig vad Kristdemokraterna egentligen håller på med; snacket om Verklighetens folk är ju så världsfrånvänt och absurt.

Allt som står i den här artikeln är verkligen korkat, eller som Gunnar brukar säga: jag tycker motsatsen!

Ny låt från The Drums!

dumskallarnas sammansvärjning 2

OK att Johanna Koljonen var full under inspelningen av På spåret - det krävs i alla fall en viss integritet och en stor portion humor för något sådant - men hennes uppträdande i Babel (15/4 2010 SVT2) var så fruktansvärt korkat att man inte vet var man ska börja. Om det nu har pågått en debatt i Sverige om geni-begreppets vara eller inte vara vet jag inte, och jag skulle heller inte våga uttala mig i frågan (vad ska en socialist respektive kälkborgare tycka?), men när Koljonen påstår att naturvetenskaperna är "de nya religionerna" och - tro det eller ej! - att man i "dataspelsvärlden finner de nya genierna" så är fan måttet rågat. Så vår tids Goethe eller Södergran finns alltså på ett LAN nära dig? Eller har vi redan sett dem i Ninjas in Pyjamas (alltjämt mina CS-Gudar)? Tja, varför inte börja dela ut Nobelprisen på Dreamhack i Jönköping...

Varför släpps så dumma människor fram? Varför kan inte SVT ha ett - ETT! - seriöst program under helgen? Måste allting vara "skoj på lattjo"?

Häggen blommar, ännu en gång!

Jag har gjort en sån där mixtape ni vet, sån som finns på bloggar. Alla som vill får ladda ner den!

BillyBaby - Maj

Kapitalismens ironi eller Bit inte den hand som föder dig.

Samma finanssektor som för drygt ett år sedan räddades från ruinens brant av världens stater (dvs. världens skattebetalande arbetare) har nu rest sig som Fågel Fenix ur askan och vänt sig mot sin beskyddare. Som rabieshundar hotar den globala finanssektorn nu att slita alla världens nationalstater sönder och samman, som straff för de budgetunderskott dessa stater dragit på sig just när denna finanssektor räddades från fullständig härdsmälta undergång. Med vilka pengar spekuleras det i hela nationers överlevnad om inte med precis de pengar som orsakat budgetunderskotten från första början? Sannolikt handlar de två senaste årens räddningsaktioner det om aldrig tidigare skådad en överföring av resurser från offentlig till privat sektorn. Kapitalismens kris? Ingalunda! Kapitalismens triumf! Aldrig tidigare har det tydligare manifesterats vem som är herre och vem som är tjänare i den globala ekonomin. Svansen viftar på hunden, inte omvänt.
Världens stater börjar alltmer lika en dödsdömd som betalar den utfattige bödeln för sin egen snara. Ironin kan vara grym ibland!

Computer Age - BUP FC 2-1

Målskyttar: Olov Antonsson, Pär Wilhelmsson

vad är det för elakt skämt med header-bilden? man ska väl inte behöva bli skräckslagen för att man vill kolla hur kompisarna mår och tänker? viktor, jag antar att du är den skyldiga. fixa detta genast! riktigt buffligt gjort.

när jag ändå har ordet, vill jag tipsa om organ morgans sommarmix. första låten med james blake sätter standarden som följer (med några undantag) i följande 4 timmar(!). se länk här under:

organ morgan - summer garden party mix

Måndag. Tyngdlagen pockar åter på uppmärksamhet men det är knappt att det märks i denna värmebölja.

Jag satte ihop en liten lista av sånt jag tyckt om att lyssna på idag. Först är det fyra låtar från Reeperbahns singel Inget(1980). Därefter följer två tidiga låtar med Ratata, utgivna som singlar -81 respektive -82, de återfinns emellertid även på albumdebuten. Mauro var typ 19 bast när de släppte första singeln, fatta cool snubbe! Sedan avslutas kalaset med ännu en Reeperbahn-dänga, den verkar vara från någon singel men vilken kommer jag inte underfund med. Jag kallar den högst triviala listan för Blommor.

Rekommenderar också Blondies debutalbum. Jag tycker att det är jättebra! Blondie - Blondie (1976)

Tack, nöjet är naturligtvis helt och hållet på min sida!

björn, vad hette den där killen som gjort en EP, hiphopish och elektroniskt, har för mig att det var nåt med eagle eller nåt i den stilen. mitt minne ger mig ordet "million" också, men vet inte hur korrekt det är. vi pratade om honom en kortis när du var här i göteborg!

Postmodernt klassförakt

(Med risk för att framstå som en hycklare). När jag i helgen läste några krönikor av urvidret Carl Reinholdtzon Belfrage (Narcissisten utan egenskaper) kom jag att tänka på ett synnerligen osympatiskt fenomen i vår samtid, nämligen hur sarkasm och ironi används som dimridåer av uppblåsta kulturborgare som inte vågar stå upp för sitt blåa blod.
Genom att använda en genomgående sarkastisk och ironisk ton förvandlar man såväl texten som dess upphovsman till en hal, identitetslös ål. På så sätt kan man på förhand befria sig från alla potentiella anklagelser om att vara en osympatisk översittare och kulturell brukspatron. "Jag provocerar ju bara!", eller "Har du ingen humor?!" fungerar som okuvliga avväpningsstrategier. Lustigkurren kan köra vidare i sin sarkastiska fil, i trygg vetskap om att ens egen flytande position gör en omöjlig att fånga.

Istället för att öppet medge att man hatar och föraktar alla som inte dricker vin för 300 kronor flaskan, inte har läst T.S. Eliot, inte bor i innerstaden, och inte tjänar åtminstone en halv miljon per år, låtsas man vara en skön kulturhipster med lite fräck humor. Det handlar inte om att humorn är dålig (vilket den förvisso i regel är), utan om att den används som ursäkt för att slippa ta en fast ståndpunkt. Den som inte tycker något gör sig oanträffbar för kritik och dialog. Alla åsikter är flytande, alla ställningstaganden är attityd.

Detta fenomen bör snarast förstås som en postmodern form av klassförakt; hata dina undersåtar, men gud bevare dig om du inte gör det på ett humoristiskt sätt. Därmed plockas russinen ur kakan; du kan hata (och därmed befästa din identitet såsom högre stående), men du slipper ta ansvar för ditt hat och dess konsekvenser.

Som när denne förhatlige Reinholdtzon Belfrage exempelvis jämrar sig över alla överviktiga utomsocknes (läs; alla som inte tillhör storstädernas upplysta övre medelklass) som shoppar på H&M, har ryggsäck och dricker undermåliga viner. Vad han egentligen säger är att han föraktar alla som inte har privilegiet att bära efternamn som Reinholdtzon Belfrage, alla som inte har tid att resa runt i Provence och dricka fina lantviner direkt på vingårdarna, alla som inte har råd att spendera en halv månadsinkomst på en skjorta. Klassföraktet är underförstått, men kläds i en hippt sarkastisk språkskrud.

Det är inte brukspatronen som spottar på sina arbetare; det är den medelmåttige nöjesskribenten (med drömmar om att bli en erkänd kulturskribent) som i ren desperation spottar sarkasmer åt alla håll (dvs. neråt). Det är inte det gamla ohöljda klassföraktet á la industrisamhället; det är det flytande, sarkastiska klassföraktet á la mediesamhället.

Förbannade ironiska generation. Är det så jävla svårt att faktiskt tycka någonting?

För den som är intresserad av att upptäcka vilken nolla denna Reinholdtzon Belfrage rekommenderas den här genant dåliga krönikan. Snacka om innehållslöst, klyschigt pladder. Om man ämnar göra anspråk på att stå över den samlade svenska kritikerkåren måste man väl ändå lära sig skriva bättre än en högstadieelev först.

gbg

Juste jangle

Dom heter Hurrah! Här finns en samlingsskiva att ladda ner. Den är väldigt bra.

Hej alla!

Det händer inte särskilt mycket här för tillfället. Det är synd, jag saknar att utbyta meningslösa kommentarer med Viktor. Nåväl, jag nöjer mig inte med att konstatera detta utan tänker även skriva något litet, just för att få liv i liket.

Under året har jag roat mig med att föra en lista över de nya skivor jag gillar bäst, en så att säga rörlig lista. I dagsläget återfinns 16 album i den översta kategorin. Här har ni de senaste tillskotten:

Harlem - Hippies
Garagerock/pop/punk typ. Ganska mycket dist och fart men ändå relativt lågmält. Jag gillar det, mycket. Det blir visserligen en anings aning ointressant mot slutet i och med att albumet innehåller hela 16 låtar och vissa(inte många!) av dom möjligen lider en viss avsaknad av tempoväxlingar och tillräckligt starka melodier. Låttips: Someday soon, Cloud pleaser, Be my baby, Gay human bones, Spray paint.
Tanka

Crystal Castles - Crystal Castles II
Behöver antagligen ingen presentation och jag vore väl inte heller den rätte att göra en. Tycker den verkar bättre än föregångaren, variationen imponerar. Behöver lyssna mer.

Masshysteri - Masshysteri
Fett bra.

Woods - At Echo Lake
Har hittat in på listan utan att ha spelats särskilt mycket. Men jag tycker om det jag hört, skulle kunna vara lika bra som Songs of shame från ifjol och det vill inte säga litet.
Tanka

Nu ska jag lyssna på Shugo Tokumaru, har sett att Torkel spelat honom mycket lately. Hehe.

Puss & Kram

Cocteau Twins