KRAFTEN INOM OSS OCH KÄRLEKEN OSS EMELLAN SOM BÄR OSS VIDARE

Klockan 4 somnade jag i mia tiréns säng.

Jag somnade direkt på den mjuka kudden som var så där mjuk som bara medelålders människors kuddar är.

Björn, Viktor och Albin tog på sig kläder i farstun med varsin ciggarett i munnen.

Torkel hade somnat för tre timmar sedan.

Disel låg uttröttad på en filt framför den utslocknade kaminen.

Ottie sprang runt i köket och tjällde på tystnade som om tystande satt och åt och Ottie ville ha resterna.

Denna kväll kom en kraft in i rummet.

Det var inte folkölen, starkölen, lazy lizzard-vinet, den billiga konjaken, lådvinet, ciggaretterna, snusen, nubbevisorna, björn högbergs disskutioner eller musiken som pumpades så högt att grannarna klagade.

Kraften kom ifrån vänskapen och gemenskapen.

Det är kraften vi alla har inom oss

Det är kärleken oss emellan som bär oss vidare.

Ibland blir jag alienerad i större sociala sammanhang. Jag känner mig liksom desillusionerad, kommer inte på något att säga och får för mig att jag är tråkig. Man kan tänka sig att det skulle kunna lösa sig om jag taggade upp mig själv och började prata. Men det är inte så lätt. Det är som ett sjukdomstillstånd som väller över mig. Jag kan inte ändra på det på egen hand, ibland blir det så och ibland inte. Och när jag väl är drabbad vet jag att det är kört, om jag inte räddas av yttre omständigheter, typ något fantastiskt som får mig att glömma mina problem.
Jag vet inte varför det är så, men jag har mycket lättare att ta för mig och känna mig trygg ju färre människor jag umgås med i taget.

Sex saker

1. "ÄTA MIDDAG ÄTA FRUKOST" Om det där lilla mongot kan bli jättehyllad för sin texter (!) förtjänar jag att belönas med (åtminstone) Nobelpriset i litteratur för mina alster.
2. Albin är enligt egen utsago fortfarande full
3. Jag har just förstått ordvitsen i Ivars namn; LANTZarote! Haha! Det är ju nästan för brilliant.
4. Appropå ordvitsar; du är ännu inte visat dom där ordvitsklippen, Torkel Tirén
5. Vad känns mest angeläget just nu, SIESTA eller RUNKISH? Dom utesluter tyvärr varandra, det ena blir man pigg av, det andra snarare medvetslös. Fast egentligen blir man både och av båda.
6.Sist men inte minst; detta kan vara världens bästa blogg. Någonsin. Trots att den är så intern, eller kanske just därför.

Jag gillar inte att det blev konstiga mellanrum. Klantigt.
Jag lyssnar på Days-Downhill.

Jag är inte ensam. Känner mig sällan ensam.
Kanske därför jag gillar att vara själv. Då brukar jag formulera mig.
Föreställer mig samtal, ofta med offentliga personer. Jag säger bra
och kloka saker. Saker som får mig att framstå som bra och klok.
Jag memorerar inte samtalen. Glömmer mina repliker. Aldrig tillämpar
jag dem, försöker inte heller. Det gör ingenting.

En vackrare skildring

"Jag tror det är bättre att älska mänskligheten. Det måste vara lättare än att älska nån som har rätt att säga nej tack. Mänskligheten säger lämpligen inte; Jag tycker du är dum, eller; Det var ditt fel. Den bara lider."

En jävligt lätthänt sak när man ser dokumentärfilmen "Daniel Johnston & The Devil" är att man blir asabrasanyfiken på drycken Mountain Dew som han dricker hela tiden, han försöker även bli deras spokesperson när han sitter på mentalsjukhus *hihi*. IALLAFALL, VARNING, Den kan finnas på vissa butikers typ "amerikanska hylla" men den är bara dyr och smakar ingenting annat än en sockerchock! Jag själv blev av med typ 24 kr när jag köpte två stycken för att prova, köpte en extra så att jag skulle ha om den var god, och så klart den måste vara god tänkte ju jag efter att ha blivit blessed av d-boy johnston.

HÅLL DIG BORTA FRÅN THIS BITCH RITE THURR: