Alls inte mensvärk

Igar lurade jag kroppen tva ganger. Först drack jag alldeles för mycket kaffe pa eftermiddagen, vilket fick mig att känna mig tillräckligt pigg för att ga ut och ga. Det skulle jag inte ha gjort: madde naturligtivs mycket värre (huvudvärk) när jag kom hem.
Paul: Vill du ha nat smärtstillande?
Anton: Nej, jag tar inte sant (det bryter ju ned immunförsvaret, halla? Är jag den enda som värnar om immunförsvaret?).
Paul: Man kan göra det emellanat, det är inte farligt.
Anton: Jag har väl inte mensvärk heller! (Fast jag visste inte det tyska ordet för mensvärk, sa jag improviserade: "fittsmärtor").

Tji fick jag, tva timmar senare lag jag i sängen och kved, och bad om en tablett. Nu lurades kroppen för andra gangen: jag sken upp, lag vaken till fem pa morgonen, är dödstrött idag och har helt rubbat min dygnsrytm. Och det är bland det värsta jag vet. Vaknar jag vid tio är jag ledsen, vid elva far jag hjärtklappning, vid tolv är jag förtvivlad och vid ruinens brant...

nu har jag och pontus bokat buss från göteborg till berlin, vi är där vid runt 6 på onsdag morgon och åker på söndag förmiddag! när är du i berlin, anton? vad ska man göra på onsdag morgon? tips?

en hypokondriker gar pa fest

Mycket riktigt, jag blev än sjukare igar. Men istället för att, min vana trogen, bejaka sjukdomen och lata den omfamna mig, beslöt jag mig att halla mitt ord och följa med pa klubb.

Jag "svettades som en gris" (som Tanja Mason brukade säga) i kön, led till en början, tills jag insag mitt förträffliga utgangsläge. Jag var ju redan sjuk, och hade saledes ingenting att frukta! Ge dig in i kampen, unge man! beordrade jag mig.
- "Broder, lat oss dricka ur samma glas, idag kan du inte skada mig! Spotta pa mig, jag är inte rädd för dina baciller!"
- "Hej sötnos, har du herpes? HIV? Whatever lixom - lat oss knulla! Jag är odödlig!"

Idag far jag dessvärre lida dubbelt, som följd av gardagens högmod. Ligger som en oplockad Selma Lagerlöf och läser, men jag fick ju i alla fall leva en kväll i mitt liv.

19/2

Om jag känner min kropp rätt, vilket jag gör, sa är jag nu sjuk för tredje gangen 2010. Jag har tva teorier, för hur jag smittades denna gang.

1. Kvinnan bakom mig pa sparvagnen igar satt och hostade, och pa grund av hennes nonchalans höll hon inte för munnen, och hennes bakterier kunde lätt uppsöka mig. Var hon tvungen att ga ut igar? När ska sjuka lära sig att stanna hemma och sluta förpesta omgivningen?

2. Nagon bekant har smittat mig, genom att skaka min hand. Ni anar inte hur ofta jag tvingas ta folk i han här! Och sällan hinner jag söka upp toa och tvätta händerna (oftast finns heller inte desinfektionsmedel pa toaletterna i detta fattiga Bundesland). När ska man sluta med denna ohygieniska sed? Första hur mycket lidande jag tvingas utsta bara för att jag är sa hövlig!

Robert Gustavsson har förstatt poängen med desinfektionsmedel:
https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyCxyFe2xfwbgfyRxH_bcAtXFqBP6n1aHYtwAbhoPf6ViD5lcBSQ7FMRLsO5I1MBjctxZ2ZFclXKoYEKVdskeSBczM10VoHPhfwyJ361TBwct0EUqR68iQmD2m0Rny5YsoEfm02t392f4/s400/des.jpg

/ Den upprörde hypokondrikern

ni borde lyssna på Per Eglands skiva. den är bra.

Per Egland – Innan Jag Var Rik

vid frukostbordet

i morse, satt jag och Paul, som jag bor med, och smapratade lite. Efter ett tag fragar jag:
- Om du skulle ta livet av dig, hur skulle du göra da?
- Skjuta mig, svarar han. Du?
- Dränka mig.
- Det är ju plagsamt!
- Mmm, svarar jag.

Min fraga maste ha fatt honom att tänka pa självmord i vidare bemärkelse, för efter en kort tystnad utbrister han:
- De som gör sana där skolmassakrer har ju ingen stil! Hur manga har inte redan skjutit massa andra och sen sig själv? Jag skulle göra det pa ett helt annat sätt, typ med en flamethrower* eller ett samurajsvärd.

Jag har aldrig tidigare, och kommer säkert aldrig igen, höra nagon yttra sa intressant kritik av fenomenet skolmassaker, i det att de som gör sig skyldiga till dem brister i originalitet.

* min kursiv.

Pilgrimsmusslor

Pojkar!

Jag vet att vi ses rätt snart(pepp), och att ni säkert lägger era sista slantar pa den resan, men har nagon lust att resa lite mer senare i var (slutet pa mars till början av april) sa far den/de hemskt gärna göra mig sällskap.

Jag (jag, jag, jag...!) ska nämligen aka runt litegrann i Europa da. Tänkte mig: Wien, Prag, (kanske Brno), Lidice, Krakow, Auschwitz och sedan upp till Warzawa. Fatta att shoppa i Polen!! Resplanen är naturligtvis förhandlingsbar.
Vore hemskt tacksam och glad över sällskap!

/ Partysugen kille