en socialists försvarstal

Det är på tiden att jag går till botten med de vanligaste fördomarna/smädelserna som finns kring min person. Här följer i punktform rättelser av de vanligaste missuppfattningarna.

1. Jag är inte konservativ/reaktionär.

Motivering: Det är inte konservativt eller reaktionärt att vara intresserad av historia, gilla Strindberg, Ingmar Bergman, Bibeln, Beatles och att hålla sig till ett klassiskt manligt mode-ideal, som jag gör. Det är således inte av nån konservativ övertygelse som jag ogillar mycket ny kultur (Peter Bjorn & John, Jan Guillou etc) och som jag ogillar det mesta som händer i samhället. I många, men inte alla, avseenden var det bättre förr:

- innan reklam började skräpa ned det offentliga rummet, något som inte på något sätt är positivt för samhället (sorry Ivar)

- inann vi fick kommersiell TV och radio (för detta har bara lätt till en otrolig kvalitetssänkning, det man i USA kallar ”race to the bottom”). Man ska minnas att dessa kanaler startades av Stenbecks-sfären och ditos, alltså inte av någon person/organisation som ville främja demokrati eller nya idéer eller något annat ädelt.

Att jag tycker att det i dessa avseenden var bättre förr grundar sig inte på en grundinställning att ”det var bättre förr”. Man ska ju vara kritisk, och ser man kritisk på dessa fenomen kommer man lätt fram till dessa slutsatser.

2. Jag är inte nationalist.

Motivering: Detta beskylldes jag för under en öl-kväll och har etsat sig fast. Det är absolut inte av nationalistism eller dylikt som jag till exempel tycker att det är gay att använda engelska ord när det finns perfekta svenska (t.ex. de som vid universiteten säger ”paper” eller ”abstract” eller de vider inom finansvärlden som säger ”priset på labour”) och att det är rätt okreativt och fånigt när exempelvis svenskar sjunger på engelska. För jag tror att man bäst kan förmedla känslor i ord när man gör det på sitt modersmål (varför i princip alla världens författare skriver på sitt modersmol, Joseph Conrad enda kända undantaget). Det är ju så att säga ”den kortaste vägen från hjärtat”. Med det inte sagt att all svensk musik på engelska är dålig, utan snarare att den är lite mer själlös. Och det hela får mer karaktären av att artisten i fråga försöker härma sina amerikanska idoler, snarare än att vilja göra något mer eget. Skulle Franke eller Håkan Hellström vara något i närheten av vad de är om de sjöng på engelska? Nej, för det går inte riktigt att uttrycka allting på ett främmande språk (varför exempelvis Sara Lidman vägrade bli översatt till engelska; det gick inte att berätta hennes berättelser på annat än västerbottens-mål). Är det nån slump att det är rock- pop- och hiphop-artister som skriver på engelska och inte våra författare? Nej. (Jag frågar inte för att skapa debatt här på bloggen; frågorna har jag nu besvarat). Jämför bara David Sandströms svenska texter med hans engelska, eller Thåströms svenska med de han skrev i PLP.

3. Jag är inte sexist.

Motivering: Detta har nån gång antytts och är mycket felaktigt. Jag drar emellanåt, eller rätt ofta, skämt som anspelar på sex. Jag är ju en högstadie-grabb i en vuxens kropp. Detta är dock inte detsamma som att vara sexist.

4. Jag är en snäll, sympatisk, empatisk människovän.

Motivering: Bara för att jag ibland drar mig tillbaka och exempelvis är i Hörnsjö ett par dagar betyder inte det att jag är nån gubbjävel som ogillar människor. Det är bara så fantastiskt att åka dit ensam emellanåt, och få lugn och ro till att läsa och tänka litet. Och hur intressant vore det att prata med mig om jag aldrig gjorde sånt? Inte särskilt.

Och bara för att jag ibland skämtar lite väl mycket på någons bekostnad gör det mig inte elak. Jag är egentligen snäll, fråga bara min mamma.

Att jag under gymnasiet många gånger blev irriterad när folk kastade snus på golv och väggar och skräpade ned i matsalen var inte det för att jag ville jävlas eller nåt, utan för att det var så grymt onödigt att mattanter och städtanter skulle behöva städa upp snus och mat efter bortskämda idioter (som om dessa två yrkeskategorier inte har nog otacksamt arbete).

Det kanske ter sig konstigt att jag skrivit det här, men det har besvärat mig i många år.

Trevlig helg!