Soko - My dreams dictate my reality
Emedan jag överhört delar av hennes tidigare, akustiska, album var det här en stor överraskning för mig. Det är nu något helt annat, för mig pop, modern och stor utan att vara slibbig, som lutar ganska mycket mot postpunk, både som Slits men oftare svulstigt och dystert sådär som stundtals Cure. Jag tycker väldigt mycket om både sången och texterna vilka jag förövrigt borde säga något mer om än att jag finner mycket av behållning med albumet i och kring dem.
The Shifters - The Shifters. http://comfort35.bandcamp.com/album/the-shifters
Första låtsläppet (Captain Hindsight) fann jag utmärkt men det är också den låt som sticker ut mest på skivan. Tämligen märkvärdig popmusik från Melbourne, fast med någorlunda subtila egenheter, det är lite stompigt, ganska repetitivt och skräpigt med inslag av diverse plockande syntar, stråkar och dylikt. Snyggt sjunget är det också.
Mer från 2014;
Sheer Mag - 7". https://sheermag.bandcamp.com/Åh, när jag lyssnar blir jag glad att de inte längre gått mig förbi. Det här är fullständigt fenomenalt! Punk eller powerpop men samtidigt massor av rock n roll med riff och melodier från 70-talet och sången sen helt perfekt på sitt sätt.
Spies - The battle of Bosworth Terrace. Exempelvis https://www.youtube.com/watch?v=7AdHZal6rjk, https://www.youtube.com/watch?v=OKN_tGF_peM
En försvunnen pärla, ganska märklig men oftast bra, från Nya Zeeland 1979. Neo-psychedelia sägs det här https://fishriderrecords.wordpress.com/2014/04/12/the-spies-the-battle-of-bosworth-terrace-lp-on-siltbreeze/.
Owen Maercks - Teenage sex therapist. http://feedingtuberecords.bandcamp.com/album/teenage-sex-therapist Artsy rock, lite jazzigt och psykedeliskt men också punkigt, egentligen från 1978. Här står att läsa, och höra de rakaste och bästa låtarna; http://victimoftime.com/articles/exhumed-owen-maercks-teenage-sex-therapist-lp/.
Finskt
First times, Två eps från 2013 (och en från 2012). https://firsttimes.bandcamp.com/Jag vet att jag hörde smakproven och tyckte om dem, antagligen 2013 men sedan glömde jag när jag istället borde ha köpt. Jag tycker att I can't get to you är skitbra, det får väl sägas vara en ganska traditionell powerpop-dänga men i motsats till annat sådant nuförtiden tycker jag inte att det låter det minsta fånigt utan tvärtom bara coolt. Det är som mer rocknroll än pop, tuggummirock.
The Splits - The Splits (2012). http://the-splits.bandcamp.com/album/the-splits
Det här är superbra, svängigt och tungt med massor av attityd. Lyssna bara på Ghosts eller No way out. Och alldeles lagom till att de ska släppa en andra skiva, scrolla ner till The Splits och hitta första nya singeln; http://www.imposemagazine.com/bytes/chatter/week-in-pop-small-wonder-aj-pantaleo-inner-islands-algiers-el-hollin-paperhaus-the-splits-zema#the-splits. Den låter bra men kanske inte lika?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar