fredag 25 juni 2010

Det var länge sen vi såg varann
länge sen vi prata
för till gathörnen
kommer ingen tillbaka
Vi var Dinky-Toys pojkarna
som flydde upp på taken
vi tävlade om allt
men mest i att va vaken
Det var farlig musik
det fanns ingen polis som kunde stoppa oss

Det var midsommarafton
på lyckliga gatan
jag gick till ett gathörn
och så gick jag tillbaka
Dinky-Toys pojkarna
har fått sina prinsessor
och det är fullt i bilen
av gitarrer och väskor
så jag tar 3:ans spårvagn
genom ljuva livet igen

Spårvagn genom ljuva livet
ljuva livet, ljuva livet

Monika var min
när hon inte va nån annans flicka
hon var 12 och jag var 17
vi var dödsdömda i lyckan
Hon lämna mig för nåt bättre
och när vi möttes igen
hennes ögon i skuggorna
var som döden själv
Hon tog mina händer om sa
att hon hade läst om mig i tidningen

En del går åt helvete
en del går upp i himlen
människor kommer ingenstans
och somliga försvinner
Men jag lovar på mitt hjärta
att jag står fast vid drömmarna
än finns soluppgångarna
och fisken i strömmarna
och nu möts vi igen
när minnenas spårvagn rullar hem

Spårvagn genom ljuva livet
ljuva livet, ljuva livet


with love forever

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar