fredag 16 april 2010

dumskallarnas sammansvärjning

Av någon fullständigt idiotisk anledning får jag med jämna mellanrum nyhetsbrev från h:ström och Tidningen Kulturen (a.k.a. Tidningen Gay), oftast för att bara ignorera breven, men häromdagen öppnade jag det (trodde att det stod Ceauşescu när det stod Cartarescu i ämnesfältet*). I brevet stod i alla fall:

"Max Blecher föddes 1909 i nordöstra Rumänien, i en familj av judiskt påbrå. Då hans korta liv konfiskerades av en sängbindande sjukdom gick han in i sig själv för tillflykt och inspiration, på ett sätt som påminner om hans samtida Proust och Kafka. Den förste som kände igen hans geni var en på den tiden mycket fruktad ung litteraturkritiker vid namnet Eugen Ionescu, som senare blev världsberömd som dramatiker."

Och jag frågar mig - och er, mina begåvade vänner - om man överhuvudtaget kan skriva mer korkat, patetiskt och konstlat? Jag tror inte det!
1. Man börjar inte med "Då" - det är (visserligen möjligt, men) fruktansvärt billigt.
2. Sjukdomar konfiskerar inte liv OMG!!!!!!!!!
3. Man känner inte igen genier!!!!

Var ska man ta vägen? Varför kan inte ens förläggare och tidningsutgivare skriva vettigt?!

Tack gode Gud för Kaj Schüler på SvD!

* Och här kan man ju tänka på när Mr Burns blandar ihop Carls (negern) två söner Rinaldo och Rolando!

1 kommentar: