Fuck Putin

Är inte student/kårpolitiken ganska oseriös, rentav gnällig och bortskämd? Huvudkravet i kårpolitiken verkar ju alltid vara höjt studiemedel, jag kan dock omöjligen acceptera studenters och kårers krav på höjda studiemedel annat än under förutsättning att bättre utbildning är den huvudsakliga prioriteten. Ställ i första hand krav på digra litteraturlistor och en mångdubbling av antalet lärarledda timmar. Först när studenterna faktiskt lägger ner 40 timmar i veckan på studier är det rimligt att höja studiemedlet. Min erfarenhet är att praktiskt taget ingen jag har träffat har pluggat heltid (annat än då de har läst mer än 100 %), ändå tjuter folk av indignation då de måste läsa 1000 sidor på ett moment (1000 sidor fördelat på fem veckor blir 40 sidor per "arbetsdag", eller fem sidor per "arbetstimme"). Om man pluggar 20 timmar i veckan har man rimligtvis tid att jobba 20 timmar i veckan också, och vips har man fördubblat studiemedlet på egen hand.

Alltså (för att parafrasera socialdemokraternas geniala ATP-kampanj); gärna studiemedel, men först en rejäl utbildning.

Och två saker till:
- Den stora merparten av alla studenter (undantaget humanister och vissa samhällsvetare) kommer lik förbannat få en högre livsinkomst än de som saknar universitetsutbildning. Studiemedel innebär således en regressiv omfördelning, från arbetarklass till medelklass.
- Sluta ställ krav på arbetsmarknadsanpassning, det är vulgärt och missar poängen med den fria utbildningen. Den som läser sociologi ska inte förvänta sig att utbildningen ska skräddarsys efter arbetsmarknadens behov, det ger en väsentligt sämre och mer ointressant utbildning. Därtill ger det ett sämre samhälle. Samma kritik bör för övrigt riktas mot företagen; det är inte universitetens uppgift att ge studenterna företagsspecifika kunskaper, som många arbetsgivare verkar tro. Universitetet ska ge en bred grund, inte skräddarsy specialister med en inriktning så smal att de bara kan få jobb på en handfull arbetsplatser.