Fuck Putin

Årets julklapp: 4 gånger Sebald - plus extramaterial! Över 1000 sidor för bara 200 kr.

-------------------------------------------------

Hövlighet - inte sällan ansett som tråkigt, stelt, borgerligt, gammaldags, till och med falskt - är inte det egentligen en utpräglad, och grovt underskattad, jämlikhetsprincip? Att visa respekt och intresse för alla människor man möter, inte bara för dem som man själv anser sig ha utbyte av, inte bara för dem som man tillskriver tillräckligt hög status.

-------------------------------------------------

Jag hjälpte nyligen Bore med att skriva debattartikel angående regeringens förslag (i senaste budgetpropositionen) att föra över resurser från mindre, nyare till större och mer väletablerade högskolor. Att föra samman texten till en sammanhållen artikel överlät jag till Bore, mitt uppdrag bestod i att leta upp forskning på området (alltid lika kul att slå högern på fingrarna med hårda fakta!), och skriva ett par stycken utifrån denna.
Styckena nedan är lite grann tagna ur sitt sammanhang, men jag hoppas att helhetsbilden är tydlig ändå: regeringen klär sig i allmänintressets skrud, låtsas vara neutrala teknokrater som bedriver en objektiv, vetenskapligt grundad (opolitisk) politik till hela svenska folkets fromma. Egentligen rör det sig givetvis om klasspolitik, som därtill allt som oftast är direkt ovetenskaplig (i den mån man kan tala om "vetenskaplig" politik, dvs. politik som grundar sig på vetenskapliga konsekvensbedömningar)

"Liksom många av de utbildningsreformer som regeringen genomdrivit de senaste åren finns det anmärkningsvärt lite stöd för det bland i modern forskning och bland berörda remissinstanser. Tvärtemot vad Björklund påstår visar studier på området att forskning och utbildning är åtskilda verksamheter, vilket betyder att högskolor som bedriver forskning inte alls har högre standard på utbildningen. De mindre högskolorna uppnår lika bra resultat, dvs. har lika bra utbildning, som de större, om man kontrollerar för studenternas sociala bakgrund. Skillnaden består i att de mindre högskolorna lockar fler studenter från studieovana miljöer. Det finns alltså inga kvalitetsvinster att göra på centraliseringen."

"Vidare ligger de mindre högskolorna vanligtvis i regioner med högre arbetslöshet, och lockar studenter med större arbetslöshetsrisk, varför förslaget rimmar illa med regeringens arbetslinje."

"Helhetsbilden av regeringens högskolepolitik är tydlig; färre ska studera, det ska bli dyrare att studera, det ska vara en förmån att kunna studera. Förslaget drabbar otvetydigt de studenter med arbetarbakgrund som är överrepresenterade på de mindre högskolorna. När Björklunds förslag sätts i samband med hans övriga utbildningspolitiska "reformer"- skapandet av "döda ändar" i utbildningssystemet (genom att yrkesförberedande program inte längre ska ge högskolebehörighet), tidigare sortering av elever (t.ex. genom elitklasser redan på högstadiet!), den ohämmade tillväxten av segregerande friskolor, samt nedskärningar av komvux, där det är väl belagt att samtliga dessa åtgärder utgör allvarliga hinder för social rörlighet - blir slutsatsen självklar: Björklunds politik syftar till att cementera och förstärka klassamhället. Klassbakgrund ska i allt högre grad tillåtas bestämma barns möjligheter i livet, sicken frihetsreform från ett förment liberalt parti! Liksom regeringens politik på övriga områden rör det sig om traditionell, bakåtsträvande klasspolitik. Att ta från de fattiga och ge till de rika synes vara kungsordet för regeringens omvända Robin Hood-politik.