När man tar på sig pappas sjömanskeps, smyger ner longlifepaketet i fickan, tar på sig skorna och går ut längs grusvägen i solnedgången för en av dom sparsamt sporadiska ciggpromenaderna, till ängen med den bruna och den vita hästen, och lyssnar på christopher sander - vid en flod, då är allt ganska trevligt. plus att det för tankarna till viktors liv, och det är aldrig dåligt. när ska jag få hälsa på er förresten, i din gurlfriends stuga?
vi åker dit den 11e, vet inte hur länge vi stannar!!!!!!
SvaraRaderajag är kvar till den 20e minst här i norrköping, så det är ju perfa! we'll talk!
SvaraRaderareal talk
SvaraRaderawe'll talk real talk
SvaraRadera