Fuck Putin

Om Sverigedemokraterna och legitimitet
Jag har blivit less på allt skitsnack om att man måste "ta debatten" med Sverigedemokraterna och annat rasistpack i Sverige. Argumentationen går ungefär såhär: eftersom Sverigedemokraterna är efterblivna klåpare kommer de att avslöjas som just efterblivna klåpare så fort någon vettig "tar debatten" med dem i medierna. Deras förment respektabla fasad kommer att krackelera när de bemöts med rationella argument, och den simpla rasistiska kärnan kommer att framträda naken inför väljarnas åsyn.
Det är en väldigt naiv (och typiskt liberal) inställning, som bara visar hur de förment "vettiga" människorna grovt missförstått hela problematiken. Sverigedemokraterna ställer inte upp i debatter för att lägga fram rationella argument om varför invandringen är skadlig (det finns ju inga), de gör det för att kunna spela på folks underliggande xenofobi; vanliga Svenssons rädsla för förändringar och för det främmande. De främlingsfientliga och "de vettiga" (jag kommer inte på någon bättre beteckning, men jag syftar iaf på det politiskt korrekta etablissemanget) spelar samma spel, men med olika kort på handen, och med helt olika agendas. Medan "de vettiga" tror sig befinna sig på Agora, en öppen arena för sansad diskussion där den ene försöker övertyga den andre med förnuftsbaserad argumentation, befinner sig de främlingsfientliga på en Gladiatorarena, en underhållningsarena för känslor, skådespel och passion. Skiljelinjen går mellan det klassiska Aten och Rom; mellan det naiva och det realistiska, mellan idealism och machiavelliskt maktspel. På den romerska gladiatorarenan övertygar man inte med logik och argument, där hetsar man, där rör man upp känslor och hat. Där förnedras den svage inför massans dånande jubel.

Problemet är att folk inte röstar enbart med hjärnan, de röstar med kuken, biceps, hjärtat och allt annat irrationellt som driver människors handlande. Hitler lyckades trots allt få 42 % i ett demokratiskt val, men inte fick han det genom att lägga fram ett förnuftigt program över hur han skulle förbättra de tyska väljarnas livssituation. Han fick det för att folk var utsvultna och desperata, och därmed beredda att lyssna på vilket jävla högljudd demagog som helst, och Hitler skrek förbannat högt och mycket. Jimmie Åkesson skriker förvisso inte speciellt mycket, men i övrigt finns det en del obehagliga beröringspunkter mellan 30-talet och idag.

Ingen blir gladare av att Jimmie Åkesson får stå och spy ut rasistgalla i nationell tv på bästa sändningstid än Jimmie Åkesson själv. Att i ett slag helt gratis få tillgång till miljoner väljares vardagsrum är såklart en våt dröm för vilken demagog som helst, och Sverigedemokraterna kan bara tacka och ta emot liberalernas naiva gåva. Lenin hade ett bra uttryck för att beskriva den här typen av naiva människor som omedvetet springer andras ärenden, han kallade dem för "nyttiga idioter". Och det är precis det alla "ta debatten"-förespråkare är; Sverigedemokraternas nyttiga idioter.

Sverigedemokraterna bekämpas liksom allt fascistpack bäst med nackskott, alternativt deportation till Danmark, Leninstyle. Det får man dock inte säga offentligt, så då förordar jag osynliggörande, alternativt folklig mobilisering, framför naiva och kontraproduktiva "debatter".
Fast egentligen bekämpas rasism och främlingsfientlighet (och därmed Sverigedemokraterna) såklart bäst med hjälp av en progressiv jämlikhetspolitik: det finns ett otvetydigt empiriskt samband mellan social utslagning/stora klasskillnader och ökad främlingsfientlighet. Jämlikar hatar inte varandra, men det vill inte det borgerliga etablissemanget kännas vid, det skulle ju förutsätta en radikal omläggning, för att inte säga totalt avskaffande, av hela det borgerliga ideologiska projektet.

Till sist, vad är Jimmie Åkesson för jävla raggarnamn egentligen? Kan någon ta en kille som heter Jimmie Åkesson och pratar blekingska på allvar? Jimmie Åkesson var förresten moderat innan han blev Sverigedemokrat. Surprise surprise, steget från blått till brunt har aldrig varit speciellt långt.