Did you bring a horse for me?
Well... looks like we're... [snickers] ...looks like we're shy one horse.
You brought two too many.
Westerngenrens storhet:
1. Estetiken; vidderna, kärvheten.
2. Manligheten. Kompromisslös macho, helt utan försök till problematierande. Till detta kommer frånvaron av krystade kärlekshistorier; det är mannens värld tout court.
3. Den sociohistoriska inramningen. Ingen annan genre skildrar modernitetens blodiga födelse lika väl. Scenen - "the frontier" - utgör skärningspunkten mellan civilisationen och vildmarken; mellan statens lag, våldsmonopolet, och styrkans lag, revolverns, mellan rätt och hämnd, mellan ordning och kaos. "The frontier" är modernitetens slagfält.
4. Det amerikanska. Westernfilmen gestaltar Amerika som berättelse; nybyggarandan, den amerikanska drömmen, och bäst av allt; självständigheten, individualismen, personifierad av mannen som skyr alla band, emotionella liksom ekonomiska, till andra människor.
5. John Wayne, Eastwood, Charles Bronsson!
6. Dialogen. Kärv, hårdkokt, och med en inramning som gör att attityden aldrig känns krystad.
7. Våldet. Som sagt, ingenting gör sig så bra på film som våld.
8. Den extrema hederskulturen. I frånvaron av lag blir heder och respekt allt som oftast en mans viktigaste tillgång. Förkastligt, men grymt snyggt.
De båda klippen nedan, från Once upon a time in the west, brukar jag typ se en gång i veckan. Det är så vanvettigt jävla cp-bra.
Grabbar och Jargong tackar för i fredags!
13 år sedan
missförstå inte mina fredags- och lördagskvällsinlägg. jag har inte tråkigt och är ensam, det är bara det att folk går ut så korkat sent här (idiotisk dygnsrytm; gå ut kl tolv/ett och komma hem sex. umeås restriktiva alkoholpolitik är faktiskt mycket bättre, man slipper iaf förstöra morgondagen), så från åtta till tio sitter jag bara och väntar på att resten ska börja med sitt förfestande. och när jag väntar på något blir jag altid nervös och kan inte läsa, så därför skriver jag improviserade inlägg istället
SvaraRaderasvårt att hålla sig borta från bärsen då liksom.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderajag,christian och anna såg once upon a time in the west igår, hur grymma är inte alla scener när bronson spelar munspel med hatten över ögonen? jag vill ha lite fler western-tips! har laddat ner butch cassidy, samt the wild bunch. är dom nåt att hänga i julgranen?
SvaraRaderasatan vad bra låten på sista klippet är. goin crrrazy
SvaraRaderafittans jag skrev värsta långa svaret som raderades.
SvaraRaderanå. once upon a time in the west är i mina ögon den bästa westernfilmen av alla, kanske den bästa filmen alla kategorier. dom enda som kan konkurrera är serio leones man with no name-trilogi (dom med clint). andra bra speghettiwsterns finns iofs - tycker om djano och the great silence - men dom är ändå ett snäpp under leones.
butch cassidy är lite för lättsam och munter för min smak, och the wild bunch var lite av en besvikelse. båda är bra, men inte överdrivet bra.
bortsett från spaghettifilmerna är mina western favoriter klassikerna med john wayne - rio bravo, the searchers, en cowbay rensar stan, larm över prärien, the man who shot liberty valance. men dom är ganska annorlunda jämfört med leones, inte alls lika extremcoola, uppenbart äldre, mer klassisk hollywood (hollywood innan 60talet), sämre musik. dock med jävligt fin känsla, och komiskt rasistiska (cowboy vs. indian)
just ja! en av dom absolut bästa: unforgiven, antiwestern med en åldrande clint och morgan freeman
SvaraRadera