Några modifieringar till föregående inlägg:
- "Makten" ska här inte förstås som begränsad till den borgerliga demokratins officiella fasad (parlament/regering), utan i bredare, snarast marxistisk bemärkelse.
- Detta cyniska förnuft uppstår naturligtvis inte i ett vakuum, utan bör förstås mot bakgrund av en tid där det, som Fredric Jameson uttryckte det, är lättare att föreställa sig jordens undergång än kapitalismens fall. Det uppstår alltså ur samtidens totala vanmakt.
- Greklandskrisen är ett ypperligt exempel på hur man idag, mer eller mindre medvetet, frambringar denna cynism inför politiken. Trots enorm folklig mobilisering kör den grekiska regeringen tillsammans med finanskapitalismens exekutiva utskott på med sitt självmordsrace. Bortsett från de uppenbara invändningarna - det är ekonomiskt irrationellt, det är hopplöst, det handlar i grunden om att rädda tyska och franska bankers idiotlån osv. - är den stora faran hur man i Grekland (liksom, om än i lägre grad, i praktiskt taget alla europeiska länder) så brutalt öppet har upphävt och bespottat demokratins grundläggande princip, den om folkets suveränitet. Avsaknaden av lyhördhet inför folkliga protester är rent skrämmande. Sällan har det väl visat sig tydligare hur makten befinner sig i en nyliberal-teknokratisk bubbla (egentligen en ortodoxt marxistisk klasstat): massiva insatser för att rädda det globala finanssystemet, sedan lika massiva nedskärningar i offentlig sektor för att bekosta detta. I år, knappt tre år efter finanskrisen, nådde antalet dollarmiljardärer, liksom dessas sammanlagda förmögenhet, sin högsta nivå någonsin. Samtidigt håller hela stater på att falla sönder under tyngden av finanskrisens skuldbörda, sönderspekulerade som de är av precis den finanssfär som orsakade kraschen i första taget. Vem förnekar idag statens klasskaraktär? Den är ju rent barnsligt övertydlig.
Om jag får tillåta mig själv att spekulera så skulle jag vilja påstå att undergrävandet av demokratin, och folkens tillit till denna, kommer vara den mest bestående, och mest förödande, konsekvensen av dagens finans/skuldkris. "Demokratier" får de folk de förtjänar.
Lite sent kanske, men vem är så banalt fantasilös att vederbörande, i Sverige år 2011, tar sig artistnamnet Azure Blue?
Grabbar och Jargong tackar för i fredags!
13 år sedan
Bra, tack.
SvaraRaderaNär du säger att det cyniska förnuftet är din politiska hållning, betyder det då att Du intagit denna, att beskrivningen "upplyst falskt medvetande" stämmer in på ditt? Vad händer i så fall när man blir medveten om det? Det kanske bara bekräftar det cyniska förnuftet i blaserad spiral? Eller ska det förstås som att du har antagit den här hållningen Gentemot själva det politiska, att du ställer den här diagnosen på samhället(ur ett allmänpolitiskt perspektiv)? Ett samhälle som du och jag visserligen är en del av, jag förstår att det går hand i hand. Du får ändå gärna utveckla det subjektiva i resonemanget.