Klungan gjorde samma sak i sista scenen i föreställningen "jag är en fågel nu". Enda strofen jag låter mig minnas är "Får jag hyra ditt inre rum", den meningen har förföljt mig alltsedan, i dess enkla och banala form.
Får jag hyra ditt inre rum?
Får jag befläcka din insidas tapeter?
Får jag sova under din hjässas skyddande tak?
Får jag vira in mig i dina nervtrådar?
Får jag vara en hörnsten i ditt själsliga bygge?
Får jag dyka ner i ditt djup?
Får jag täppa igen din kropps håligheter?
Får jag segla runt i ditt cirkulationsystem?
Får jag stödja mig med hjälp av ditt skelett?
Får jag bli ett beroende hos dig?
Får jag bli rynkorna i ditt åldrande?
Får jag gömma mig i din munhåla?
Får jag somna till din stämma?
Får jag gräva ett gryt i din halsgrop?
Får jag vandra mig förlorad med stavgång i dina ögon?
Grabbar och Jargong tackar för i fredags!
14 år sedan
Kusin Melvin var ett genialiskt namn! Är det du, Gunnar?
SvaraRadera