Fuck Putin

Idag har varit en osedvanligt intressant dag sett till vad som stått i dagstidningarna.
I VK (egentligen TT) kan man läsa hur det idiotiska premiepensionssystemet som Sverige införde på 90-talet lett till att svenska folkets pensionsbesparingar minskat med 33 miljarder på 14 år. Sedan 1995 har 264 miljarder betalats in i pensionssystemet, idag finns bara 231 miljarder kvar. Samtidigt försvinner närmare 2 miljarder av våra pensionspengar varje år som avgifter till banker och fondbolag, en nätt ersättning för att de förvaltar pensionspengarna så väl. Pensionsspararna betalar alltså 2 miljarder varje år för att några efterblivna räknenissar ska sänka deras pensioner. Det kallas omvänd Robin Hood-politik; ta från de fattiga (pensionärerna) och ge till de rika (bankerna). Jättesmart system ni kom på där, borgarsvin!
Detta är förövrigt även ett tydligt exempel på hur privatisering leder till försämrad effektivitet och lägre välstånd för folkflertalet. Marknadsekonomi när den är som sämst.

Vidare innehåller DN två intressanta artiklar. Först visas på DN Debatt hur cancer och cancerdödlighet i allt högre grad har blivit en klassfråga. Sedan visas i en annan artikel hur samma utveckling skett inom tandhälsan:

”Under 1990-talets ekonomiska kris urholkades tandvårdsförsäkringen, och efter regeringen Persons tandvårdsreform 1999 blev det ännu mer kostsamt att gå till tandläkaren. Samtidigt slopades nämligen den statliga prisregleringen; fri konkurrens skulle leda till att priserna sjönk, hoppades man. I stället steg de kraftigt.
Det har blivit allt dyrare att laga tänderna sedan början av 1990-talet. År 1993 stod patienterna för 39 procent av de samlade tandvårdskostnaderna, enligt en analys av LO. Tio år senare betalade patienterna 62 procent.”
”Det handlar om solidaritet, säger Björn Klinge. Men jag fruktar att vi även i framtiden får leva med ökande klassklyftor, både i samhället och i medborgarnas munnar. Den senaste tandvårdsreformen har inte löst det problemet. Om man till exempel måste laga tänderna för 15.000 kronor ska man själv betala nästan 9.000 kronor – det är en omöjlighet om man är arbetslös eller långtidssjuk.”
Slutsatsen är given: ”Tandhälsan är fortfarande en klassfråga i Sverige.”

Helle Klein på Aftonbladets ledarsida skriver om hur ”moderaterna banar väg för högerpopulismen”:
”Att stämpla asylsökande som lögnare är inget annat än en flirt med Sverigedemokraternas sympatisörer … Det Moderaterna gör är att göra det legitimt att rösta på ­partier som utmålar invandrare som troliga brottslingar”
”I boken ”Slaget om svenskheten” (Premiss) beskriver journalisterna Anna-­Lena Lodenius och Mats Wingborg hur Sverigedemokraterna ute i kommunerna agerar stödparti åt de borgerliga. Något som också forskarstudier visar.
De frågar SD:s presschef ­Mattias Karlsson om vilka partiet framförallt samarbetar med på lokal nivå:
”De borgerliga partierna, helt klart . . . Socialdemokraterna är mycket hårdare, de och Vänsterpartiet är de partier som står längst ifrån oss. De borgerliga partierna har en helt annan ­attityd”
”Intressant är också att ­dagens ledarskikt inom Sverige­demokraterna är sprungen ur framförallt det moderata ungdoms­förbundet.”
Det sista citatet är mycket intressant, men framförallt ruskigt skrämmande.

Slutsatser av dagens nyhetsskörd: 1. Klassamhället är inte historia, det är på väg tillbaka med stormsteg. 2. Myten om den rena ”liberala” borgligheten är just det, en myt. Det blå blocket är i själva verket en blå-brun röra, som luktar fruktansvärd illa.

Här finns två av artiklarna, de övriga borde inte vara så svåra att leta fram om man är intresserad:
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/helleklein/article4709504.ab
http://dn.se/insidan/det-ar-en-fasansfull-skam-att-vara-tandlos-1.826721