tisdag 31 mars 2009

Om klassamhällets (påstådda) död
Förra veckan publicerade SKL (dvs. Sveriges kommuner och landsting) rapporten "Vård på (o)lika villkor — En kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård". I rapporten påvisades skrämmande klasskillnader inom svensk sjukvård: hur lågutbildade och låginkomsttagare bemöts sämre inom vården, hur de ges omodern behandling med föråldrade metoder och mediciner, samt hur denna diskriminering leder till högre dödlighet för låginkomsttagare än för höginkomsttagare. Vilken vårdkvalitet en dödligt sjuk människa får är alltså beroende av hans/hennes inkomst. Är du fattig kan du förvänta dig att dö, har du mer pengar överlever du mer troligt. Detta alltså i Sverige. År 2009.

Man kan förvänta sig att detta, faktiskt fruktansvärt obehagliga avslöjande, borde leda till feta rubriker på löpsedlarna, uppretade folkliga proteststormar och kritiska uttalanden från opinionsbildare och politiker. Men nej, istället gick nyheten, bortsett från ett antal notiser, tämligen obemärkt förbi. I Sverige är vi visst upptagna med att bråka om små glasbitar i några kycklingfiléer. Nyheter om den sociala situationen i landet passar inte in i mediedramaturgin, här vill vi ha festlig sensationsjournalistisk istället. Det är uppenbarligen intressantare att läsa om kyckling än döende lågutbildade KOL-patienter. Folk vill inte se verkligheten, den är uppenbarligen alldeles för ful och mörk. Då är det trevligare att titta åt ett annat håll. Men verkligheten finns givetvis alltid utanför dörren, vare sig folk vill se den eller inte. Och verkligheten är ofta fruktansvärt ful.

Här är mer avslöjande statistik rörande det bortglömda svenska klassamhället:

- Ohälsotalen i Rinkeby var 103,0 bland kvinnor och 72,6 bland män 1998. Medelinkomsten var 103 700 kr 1997.I Djursholm var motsvarande siffror 19,1 och 10,2. Medelinkomsten var 258 tkr.

- Manliga högre tjänstemän lever i genomsnitt 7,9 år längre med full hälsa än manliga arbetare utan yrkesutbildning. För kvinnor är motsvarande skillnad 7,6 år.

- Barn i familjer med ekonomiska problem mår sämre än andra barn, både fysiskt och psykiskt. Barn som inte haft möjlighet att delta i aktiviteter, som exempelvis att gå på bio eller konsert, har också sämre hälsa. Barn till arbetare har högre dödlighet i både sjukdomar och olycksfall än barn till tjänstemän.

- Medellivslängden bland män är 8,5 år längre i Danderyd än i Arjeplog. Skillnaden mellan Danderyd och Botkyrka är ungefär lika stor.

- Dödligheten bland människor 30-64 år är betydligt högre för de 20 procent av Sveriges befolkning som har lägst inkomst, än för de 20 procent som har högst inkomst.Hjärtinfarkt är till exempel 4 gånger vanligare bland kvinnor, och dubbelt så vanligt bland män. Självmord är dubbelt så vanligt bland både män och kvinnor. Alkoholrelaterade dödsfall är 6 gånger vanligare bland män, och 4 gånger vanligare bland kvinnor.

Klass är alltså inte bara en fråga om arbete eller inkomst. Det är en fråga om livskvalitet, hälsa och rätten till ett värdigt (och inte förkortat) liv. Vilken klass en människa tillhör avgör hur länge hon tillåts leva, den som föds in i "fel" klass "förlorar" sisådär ett par tusen dagar av sitt liv.
Klassamhället är alltså en veritabel mordmaskin, fullt jämförbar med cancer och hjärtinfarkter.
Vem sa att klassamhället var historia?

Fakta om klassamhället: http://www.socialist.nu/fakta/klassamhallet.html
SKL:s rapport: http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/start.jsp
Aftonbladet uppmärksammar rapporten: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4750722.ab

1 kommentar:

  1. Verkligheten är hemsk, men man kan ju alltid handla på ica maxi och konsumera deras miljövänliga kassar. Då blir allt genast bättre!

    SvaraRadera