-
Angående det Anton skrev
Jag instämmer till fullo.
Jag har kommit till insikt: Den enda vägen till sann lycka är ignorans. Ju mer man tänker desto dystrare ter sig tillvaron. All bildning är i grunden värdelös, då kunskap ändå inte förändrar någonting.
Endast den enfaldige kan skratta i denna värld.
-
Däremot känns en "Majakovskij" alltför drastisk: Kan man inte leva och samtidigt skita i allting? Kan man inte finna sig i att socialismen och tron på en bättre värld är förlorad, men utan att för den skull sluta njuta av det fina som ändå finns kvar, det lilla som ännu inte fördärvats. Typ samvaro, sol, promenader, chins och bärs. Livet kan äga trots att världen suger.
Eller så kan man ju alltid, av ren frustration, göra en Meinhof istället. (hon tog iofs livet av sig hon med, men inte utan att först ha jävlats en del med det satans självgoda borgerskapet)
-
aahhaha chins
SvaraRaderaps va e en majakovskij?
att ta livet av sig. majakovskij var en rysk poet som sköt sig.
SvaraRaderatranströmmer som du frågade om tidigare är förresten också poet
du får lära dig googla viktor. allt man vill veta, plus mycket mer, finns på google
haha vad nedlåtande jag lät där, sorry
SvaraRaderamen det är tråkigt att googla. det för diskussion, eller ja samtal iallafall, om man frågar dessutom, NÅGOT SOM DU TYDLIGEN TYCKER ÄR VÄLDIGT JOBBIGT
SvaraRaderanåja, kom hit och samtala över ett glas vin istället
SvaraRaderaAlltså Björn. Att du är less på BD-hajpen har jag full förståelse för, en hajp är ju per definition oförnuftig. Men det du och Runesson behandlar ligger onekligen väldigt nära BDs program. Och det är just det; temat och tonen som är så genial.
SvaraRadera