Idag åkte jag buss själv utan musik för första gången på flera år tror jag (förutom då batteriet har tagit slut så klart, det är typ som att falla från himlen till helvetet). Alltså fy fan vad det var jobbigt, fick sitta och lyssna på två killar med äckligt uttal om något jävla prov dom skulle ha. När jag väl hade tagit mig till stan fick jag lov att köpa en ny ipod så jag inte skulle råka ut för det här hemska igen.
Alltså visste ni förresten att det finns faktiskt människor som inte gillar musik? "Det är ju bara jobbigt, fan vad störande, kan inte koncentrera mig, eller ja vissa låtar är ju sköna på dansgolvet".
Nu är jag hemma och utövar motsatsen, lyssnar på min "Välkommen Hem"-lista på iTunes som just nu erbjuder Tant Strul - Flickan utan ord
Grabbar och Jargong tackar för i fredags!
14 år sedan
Det är också underbart att läsa på bussen. Förutsatt att det är en underbar bok att läsa. Antagligen är det samma sak med musik. Det kan också vara härligt att inte göra någonting på bussen. Ett så kravlöst varande som det man kan få uppleva på bussen är svårslaget, knappt att man kan begära mer. Utomkroppsligt är det. Att betrakta. Och vara, men obestämt och svävande.
SvaraRaderaOBS! Jag har hela tiden menat att man ska sitta inuti bussen, inte på den. Om någon missförstått.
Jag skulle nog ha svårt för att läsa på bussen, om jag åker långfärdsbuss är det lätt som en plätt, men inte annars, det är för mycket att se. Jag älskar att sitta och lyssna på något läckert och tänka mig att vad jag ser är en musikvideo, eller att det skulle kunna bli det, man ser så himla många fina klipp när man åker något. Det är därför jag vill ha en filmkamera!
SvaraRaderaOch ja, jag älskar kravlösheten. Det är magiskt
AAA. Jag älskar också att bara titta. Det är bäst, faktiskt. Jag antar du har haft rätt hela tiden. Att lyssna på musik och titta ut genom fönstret, ut på livet.
SvaraRadera